Regional övervakning

Dagflygande storfjärilar i ängs- och betesmarker

Bakgrund
Dagfjärilar reagerar snabbt på förändringar i landskapet och anses vara en bra indikation på statusen för biologisk mångfald. Minskande arealer hävdad ängs- och betesmark samt minskat antal betesdjur ger negativa effekter på landets dagfjärilar. Rapporter från andra europeiska länder har visat att många av gräsmarksfjärilarna minskar i snabb takt.

Flera länsstyrelser i södra Sverige driver sedan 2009 ett gemensamt regionalt övervakningsprogram, Övervakning av dagflygande storfjärilar i ängs- och betesmarker. Östergötlands län koordinerar arbetet med medel från Naturvårdsverket.


De län som ingår i samarbetet med miljöövervakning
av dagfjärilar. Från och med 2015 är även Kalmar län
med i projektet.

Dagfjärilar är den insektsgrupp som förmodligen är mest undersökt och utgör också ett stort intresse bland allmänheten. Inventeringen utförs följaktligen till stor del av intresserade personer från allmänheten mot en viss ersättning. Inför varje säsong bjuds alla deltagare in till en gratis kalibreringskurs där man lär sig metodik och artkunskap. I varje län är mellan 30 och 70 ängs- och betesmarksobjekt utvalda och inventeras vart 5:e år.

Tanken med ett gemensamt delprogram för fjärilsövervakning är att kunna dra fördel av varandras erfarenheter, ha gemensamma kurser så en enhetlig metodik används och genom att slå ihop data kunna ge säkrare utlåtanden om status och förändringar hos fjärilsfaunan. 

Det övergripande syftet med miljöövervakningen av dagfjärilar är att få information om trender för regionala och lokala dagfjärilspopulationer men även att se skillnader i sammansättningen i och utanför äng-och betesmarksobjekten. Resultaten kan användas för att upptäcka förändringar i artsammansättning och utvärdera hur skötseln av de inventerade områdena påverkar dagfjärilsfaunan. Det ger även en möjlighet att tolka hur klimatförändringar påverkar dagfjärilsfaunan. Övervakningen av dagfjärilar knyter an till miljömålen ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett rikt växt och djurliv”.

Metodik
Ängs- och betesmarksobjekten som inventeras valdes ut slumpvis utav objekt som fanns i 5 x 5 km stora rutor från ett rutnät. Varje objekt återinventeras sedan var femte år. Inventeringen består av raka transekter inom varje objekt samt en slinga genom omgivande potentiellt fjärilsrika marker. Inventeringen av transekterna följer i stort metodiken i Lantbruksuniversitetets NILS, Nationell Inventering av Landskapet i Sverige, detta för att man ska kunna slå samman regionala data med observationer från NILS. På samma vis inventeras slingorna med samma metod som i Svensk Dagfjärilsövervakning och det gör att de två verksamheternas fjärilsobservationer kan kombineras ihop på ett bra vis.

Varje objekt besöks tre gånger utspritt under en säsong. Dessa tre tillfällen har inga fasta datum utan bestäms utifrån när vissa arter börja flyga. Exempel på arter under de tre inventeringsperioderna:

1:a inv. Vårarter:
Smultronvisslare, skogsvisslare, aurorafjäril, skogs-/ängsvitvinge,prydlig pärlemorfjäril.

2:a inv. Midsommararter:
Brunfläckig pärlemorfjäril, ängssmygare, silverblåvinge, violettkantad guldvinge.

3:e inv. Högsommararter:
Luktgräsfjäril, slåttergräsfjäril, sexfläckig bastardsvärmare, silverstreckad pärlemorfjäril, ängspärlemorfjäril.


Transekterna i varje ängs- och betesmarksobjekt placeras ut i nord-sydlig riktning eller i ost-västlig riktning beroende på minsta avstånd i respektive riktning, d.v.s. vinkelrätt mot objektets längsta riktning.

Vid inventering går inventeraren i stadig takt (2 minuter/100 meter) längs transekterna och räknar alla dagfjärilar samt bastardsvärmare och dagsvärmare hon eller han ser framför sig och åt båda sidor inom fem meters avstånd.

Slingan läggs ut av inventeraren i omgivande potentiella fjärilsmiljöer som ligger utanför ängs- eller betesmarksobjektet.


Flygbild med inritade transekter i ängs- och betesmarksobjektet och
slingan utritad i segment med olika färger beroende på fjärilsmiljö.

Några exempel på lämpliga miljöer är: bryn, dikesren, hygge, kärr, trädgård, sandbiotop, kraftledningsgata. Slingan ska vara cirka 1500-2000 meter lång och ritas in på kartan i segment utifrån de olika biotoptyperna. Till skillnad från i transekterna räknar inventeraren bara de fjärilar som finns inom 2,5 meters avstånd åt sidorna (5 meter framåt).
Då fjärilar är känsliga för väderförhållanden genomförs inventeringen bara vid gynnsamma förhållanden.  Temperatur över 17 grader, vindstyrka under frisk vind, soligt väder och mellan kl. 9:00 och 16:30. Vid inventering av transekter ska även vegetationshöjd och blomrikedom uppskattas av inventeraren samt djurslaget/slagen om det finns betesdjur skall registreras.

Länk till metodiken i sin helhet

Resultat

Nedan presenteras några övergripande resultat från inventeringarna 2009-2012. Totalt har 194 objekt med tillhörande slinga inventerats under 2009-2012. I de inventerade objekten med tillhörande slinga har 38867 individer av 96 olika fjärilsarter noterats. 

De utvalda objekten är alla ängs- och betesmarker. Men även miljöerna utanför ängs- och betesobjektet har inventerats i form av en slinga. Detta möjliggör jämförelser av dagfjärilsammansättningen i och utanför ängs- och betesmarker. Då slingan även är uppdelad i segments som biotopklassats kan inventeringarna bidra till att identifiera särskilt artrika biotoper och skötselns betydelse.

Många av de arter som dominerar i antal och förekomst i ängs- och betesmarkerna påträffas även i stort antal i de omgivande miljöerna.

Totalt antal noterade arter under perioden 2009-2012 för respektive län uppdelat på transekter och slingor. E=Östergötland, F=Jönköping, G=Kronoberg, K=Blekinge, M=Skåne och T=Örebro.

Detta är inte särskilt förvånande då även många av de omgivande biotoperna hyser hög blomrikedom och god tillgång på nektar.
Arter med flest individer i transekterna var luktgräsfjäril, slåttergräsfjäril, rapsfjäril och citronfjäril.


Totala antalet funna individer mot antalet transekter med förekomst av arterna. För dagfjärilar i sex län.
 

Totala antalet funna individer mot antalet transekter med förekomst av arterna. För dagfjärilar i sex län.

Miljöövervakningen av dagfjärilar innebär även att det går att följa förekomsten av ovanliga arter även om förändringarna inte alltid kommer att vara statistiskt säkerställda. Nedan listas de rödlistade arter som har påträffats i inventeringarna.

Antalet individer av rödlistade dagflygande storfjärilar i sex län. E=Östergötland, F=Jönköping, G=Kronoberg, K=Blekinge, M=Skåne och T=Örebro.

Jämförelser mellan ängs-/betesobjekt och omgivande biotoper kan ge indikationer på hur rådande skötsel påverkar sammansättningen av dagfjärilar. Inventeringar i andra biotoper än ängs- och betesmarker kan hjälpa till med att identifiera miljöer som är värdefulla för bevarandet av hotade fjärilsarter och som kanske förut förbisetts i bevarandearbetet.
De miljöer som har påträffats i slingorna har delats upp i 15 olika biotoper. Det skiljer stort mellan olika biotoper hur vanligt förekommande de är, där bryn och vägrenar är de absolut vanligast förekommande. De har även haft flest antal olika rödlistade arter.

Totalt antal rödlistade arter i de inventerade biotoptyperna.

Det vore önskvärt att få in fler segment av biotoperna hygge, dikesren och kraftledning, då detta är biotoper som ofta nämns som viktiga för fjärilar i ett landskapssammanhang. Då bryn och vägren var vanligast förkommande är det inte förvånande att dessa har flest rödlistade arter men tar man hänsyn till antalet inventerade biotoper i slingorna ser bilden något annorlunda ut. Andra viktiga biotoper visar sig då, till exempel sandbiotop som tillhör de något ovanligare miljöerna i inventeringarna.

Antal rödlistade arter per inventerat segment av de olika biotoptyperna.

 

Läs mer i den nya rapporten som analyserar data från de 5 första årens inventeringar :

Bergman, K.-O., Daniel-Ferreira,J. & Westerberg, L. (2015) Analys av miljöövervakningsdata av dagflygande storfjärilar i ängs- & betesmarker

 

Om du har frågor om projektet är du välkommen att kontakta koordinatorn:

Nicklas Jansson, Länsstyrelsen Östergötland, Naturvårdsenheten, 58186 Linköping. Tel: 010-223 53 90; e-mail: nicklas.jansson@lansstyrelsen.se


Om du är intresserad av att vara med och inventera i detta projekt kan du kontakta följande personer på respektive länsstyrelse:

Kristian Nilsson, Länsstyrelsen Skåne, Miljö- och vattenstrategiska enheten.
Tel: 010-224 15 20; e-mail: kristian.nilsson@lansstyrelsen.se

Gunnar Milvert, Länsstyrelsen Blekinge, Avdelningen för kunskapsuppbyggnad.
Tel: 010-224 01 78; e-mail: gunnar.milvert@lansstyrelsen.se

Louise Ellman-Kareld, Länsstyrelsen Kronoberg, Miljövårdsenheten.
Tel: 010-223 78 96; e-mail: louise.ellman-kareld@lansstyrelsen.se

Thomas Johansson, Länsstyrelsen Kalmar, Naturenheten.
Tel: 010-2238557; e-mail: thomas.m.johansson@lansstyrelsen.se

Yvonne Liliegren, Länsstyrelsen Jönköping, Landenheten.
Tel: 010-2236378; e-mail: yvonne.liliegren@lansstyrelsen.se

Nicklas Jansson, Länsstyrelsen Östergötland, Naturvårdsenheten.
Tel: 010-223 53 90; e-mail: nicklas.jansson@lansstyrelsen.se

Henrik Josefsson, Länsstyrelsen Örebro, Art och vilt.
Tel: 010-2248632; e-mail: henrik.josefsson@lansstyrelsen.se

 

Foto: Staffan Carlsson

 

 

Dela eller tipsa
Webbplatsen är byggd med open-source systemet Drupal och är utvecklad av webbyrån Happiness.
Information om Cookies