Korta blänkare om fjärilsforskning, forts

Fjärilar i regnskogens tak påverkas 30 år efter kalhyggen
Ännu tre decennier efter att all huggning upphört i regnskogen finns det bara hälften så många fjärilsarter bland trädkronorna i områden som tidigare kalhuggits jämfört med platser där man selektivt plockat ut vissa värdefulla träd. Även nära marken och i mellanskiktet fanns färre fjärilsarter. Läs mer


Salt ger ihärdigare uppvaktning
Battus philenor (eng: Pipevine swallowtail), är en blåskimrande nordamerikansk släkting till vår svenska makaonfjäril. Battus-hanar av som fått en saltlösning gör längre flyguppvisningar för att uppvakta honor än hanar som bara fått vatten. Däremot blev de varken starkare, snabbare eller uthålligare när de flög utan att uppvakta honor. Läs mer


Forntida växtval påverkar uttryck av gener hos tistelfjärilens larver
TistelfjärilTistelfjäril, Vanessa cardui, syn. Cyntia cardui, är kanske den fjäril som kan använda flest olika värdväxter för sina larver.  När larverna äter olika växter slås olika uppsättningar av gener på. Vilka gener som aktiveras beror till stor del på om värdväxten tillhör de ”traditionella” värdväxter som vinterpraktfjärilarnas förfäder levde av eller om de börjat användas mer nyligen av tistelfjärilen. Läs mer


Återställning av myrar gynnar specialiserade fjärilarSvavelgul höfjäeril
När man återställt vattennivån och avverkat högre träd på myrar som tidigare dränerats, är det framför allt fjärilsarter som är specialiserade på myren som livsmiljö som gynnades. Redan 1-3 år efter restaurering började sammansättningen av både fjärils- och växtarter mer likna den på mossar som aldrig dränerats. Läs mer


Mikroklimat viktigare än värdväxt för brun gräsfjäril
När honor av Brun gräsfjäril, Coenonympha hero, ska lägga ägg bryr de sig inte så mycket om på vilken växt äggen hamnar. Istället söker de efter platser med mycket sol och tillräckligt fuktig mark, antagligen för att försäkra sig om att larverna hamnar på en varm plats men där risken att gräset vissnar under sommaren inte är allt för stor. Läs mer


Förändringar i brittiskt jordbruk och klimat har störst påverkan på den biologiska mångfalden – på både ont och gott. Brittiska experter har tittat närmare på populationsutvecklingen för 400 arter av djur och växter sedan 1970-talet, och de förändringar i jord-och skogsbruk, klimat, miljöföroreningar av olika slag, naturskyddsåtgärder mm. som skett under samma period. Det allt mer intensifierade jordbruket och klimatförändringarna verkar ha störst betydelse. Läs mer


Enkla skötsel-ändringar av ängsmark kan gynna fjärilar. Genom att vänta med första slåtter till 15 juli eller spara 10-20% av området oslaget ökade antalet försommarfjärilar, och antalet specialist-arter ökade i marker där refuger sparats oslagna. Läs mer


larv av sexfläckig bastardsvärmareBastardsvärmarlarvens försvar är mycket mer än cyanid. När larver av sexfläckig bastardsvärmare, Zygaena filipendulae, känner sig hotade sprutar de en klibbig vätska på sin angripare. De mikroskopiska dropparna klistrar ihop angriparens ben, antenner och mundelar. Vätskan innehåller också en mängd ämnen som är skadliga för angriparen, men den omtalade cyaniden frigörs först om larven skadas så svårt att hemolymfa läcker ut. Läs mer


Fjäril och kalligrammatidFossila nätvingar, fjärilar långt före fjärilar. För 165-120 miljoner år sedan fanns inga fjärilar, men en grupp nätvingar, sk. kalligrammatider, från denna period var mycket lika fjärilar. De var stora, upp till 16 cm vingbredd, vingarna hade fjäll och mönster som liknar de ögonfläckar som är så vanliga på nutida fjärilar. Läs mer


LjungblåvingarLjungblåvingarnas liv på playan kartlagt. För att kunna följa de mer ”vardagliga” korta förflyttningarna av ljungblåvingar, Plebejus argus, har man i Spanien använt små handhållna, högupplösande GPS-er. nom områden av hög kvalitet flög fjärilarna långsammare och i mer slingrande banor, medan de flög snabbt och med rak kurs över dåliga områden. I gränsområdena ändrades strategin beroende på områdenas kvalitet. Läs mer


Videfuks i Storbritannien och på kontinenten 2014 och 2015
Sommaren 2014 sågs ett stort antal videfuks, Nymphalis xanthomelas, i nordvästra Europa och Storbritannien. Eftersom bara enstaka fynd gjorts i Västeuropa under det senaste halvseklet fick det stor uppmärksamhet. Här ges en kronologisk översikt, från de första fynden i Nederländerna 10 juli 2014 och fram till våren 2015, framför allt i Storbritannien, men även övriga nordvästra Europa. Läs mer


Färre fjärilar starkt kopplat till neonikotinoider
Neonikotinoider är en typ av bekämpningsmedel mot insekter introducerades på 1990-talet.  Under perioden 1999–2012, när användningen av neonikotinoider snabbt ökade i Storbritannien, minskade fjärilspopulationerna med ca 20%. Mindre tåtelsmygare, större tåtelsmygare och nässelfjäril har alla minskat med mer än 60% under 2000–2009. Läs mer


Finska försök att återetablera mnemosynefjäril
Vad skiljer framgångsrik mnemosyne-etablering från fiasko? När man försökt återintroducera mnemosynefjäril, Parnassius mnemosyne, i Helsingfors-området har man haft varierande framgång. En lyckad etablering kunde ske på en lokal där det fanns gott om värdväxten stor nunneört och som omgavs av skog. Läs mer


Invasion av gullris hotar myror och blåvingar
Höstgullris (Solidago gigantea) och Kanadagullris (S. canadensis) har snabbt blivit ett hot mot gräsmarker i Centraleuropa. Förutom att de tränger bort den inhemska floran, försvinner även de arter av rödmyror som härbärgerar larver av alkonblåvinge, Phengaris alcon, syn. Maculinea alcon, och närbesläktade blåvingar. Läs mer


Flugor, fjärilar och skalbaggar viktiga för pollinering av grödor
Fjärilar, skalbaggar och humlaÄven om de inte är like effektiva pollinerare vid ett enskilt blombesök bidrar många andra insekter än bin till pollinering av våra grödor. Eftersom de gör fler blombesök blir nettoeffekten ändå lika stor som för honungsbin respektive för andra bin och humlor. Läs mer


Kalhygget – människoskapad miljö med förbisedd artrikedom
HyggeVid inventering av östgötska kalhyggen fann man hela 46 fjärilsarter. De hyggen där skogen planterats helt eller delvis ängsmark hade i medeltal högre antal arter och fler individer per hektar än de hyggen vars skog hade planterats på tidigare barrskogsklädd mark. Läs mer


Arktiska fjärilar blir mindre med varmare klimat
Under perioden 1996-2013 har vinglängden hos två grönländska fjärilsarter stadigt minskat, samtidigt som temperaturen under deras aktiva säsong stigit och snösmältningen kommit allt tidigare på året. Läs mer


Nässelfjäril och påfågelöga får maka på sig när kartfjärilen kommer
Nässelfjäril i skogsmiljöUnder 2001-2006 rapporterades skånska nässelfjärilar, Aglais urticae, och påfågelöga, Inachis io, från både odlingsmark och mer beskogade miljöer. Några år senare, 2009-2012, hade nässelfjäril, och i viss mån påfågelöga, börjat dra sig undan från de mer skogsnära lokalerna, där kartfjärilen, Araschnia levana, nu etablerat sig. Läs mer


Klimatförändringar ger inte bara temperaturhöjning – Högsommartorka problem för ängsnätfjäril
Svartkämpar i blomI Ålands skärgård har man följt populationsförändringar hos ängsnätfjäril, Melitaea cinxia, i 21 år. I mitten av 1990-talet varierade inte populationsstorleken särskilt mycket år från år, men under de senaste två decennierna har svängningarna blivit mycket kraftiga. Den viktigaste faktorn verkar vara ihållande torka under juli, som leder till att larvernas värdväxter vissnar. Läs mer


Lokala anpassningar påverkar flygtider
Att flygperioden för fjärilar påverkas av temperaturen före och under kläckning är känt sedan länge, men data från det brittiska programmet för fjärilsövervakning visar att anpassningar till lokala förhållanden kan ha större betydelse för flygtiden än man tidigare trott. Läs mer


Försigkomna larver kompenserar för slarviga mödrar
Honor av vinbärsfuks, Polygonia c-album, och tistelfjäril, Vanessa cardui (syn. Cynthia cardui), är inte så nogräknade med kvalitén på de nässelblad där de lägger sina ägg. Som väl är kan deras larver klara sig tämligen bra även på sämre blad, och dessutom är nykläckta larver ganska bra på att ta sig till bättre ”betesmarker”. Läs mer


Blåvingens färg påverkar inte kroppstemperaturen
När puktörneblåvingar, Polyommatus icarus, solar för att höja kroppstemperaturen spelar deras storlek och vingarnas position stor roll, men vingarnas färg påverkar inte kroppstemperaturen i någon nämnvärd grad. Snabbast värms de upp med vingarna helt utslagna, men avkylning gick snabbast med halvöppna vingar. Läs mer


Fjärilar svarar snabbt på manuell slåtter av våtäng
Efter bara två säsonger av manuell slåtter på våtängar som inte brukats under lång tid återkom fjärilsarter som annars bara fanns i våtängar i regelrätta naturreservat. De fuktängar som fortfarande brukades för slåtter inom jordbruket eller var helt övergivna visade inte alls samma artrikedom. Manuell slåtter innebär inte att området restaureras till det skick de hade förr, men kan ändå ge ett värdefullt habitat. Läs mer


Klimat och breddgrad styr aurorans växtval
Backskärvfrö Vilken korsblommig växt aurorafjärilen, Anthocharis cardamines, väljer som värdväxt varierar med breddgraden, eftersom växtsamhället skiljer sig en hel del mellan t ex Skåne och södra Norrland. Aurorahonorna de arter och enskilda plantor vars utvecklingsstadium bäst passar som larvfoder. Läs mer


Videfuksen i Europa – tillfällig sommargäst eller bofast?
Videfuks Under sommaren 2014 kom plötsligt ett stort antal rapporter om videfuks, Nymphalis xanthomelas, från nordvästra Europa. Ännu är det för tidigt att utläsa om det rör sig om tillfälliga fynd, eller om videfuksen håller på att etablera sig som en ny ”bofast” art i Nordvästeuropa. Läs mer


 

 

 

Föregående     1      2      3      Nästa

Dela eller tipsa
Webbplatsen är byggd med open-source systemet Drupal och är utvecklad av webbyrån Happiness.
Information om Cookies