Fjärilar i regnskogens tak påverkas 30 år efter kalhyggen

Ännu tre decennier efter att all huggning upphört i regnskogen finns det bara hälften så många fjärilsarter bland trädkronorna i områden som tidigare kalhuggits jämfört med platser där man selektivt plockat ut vissa värdefulla träd. Även nära marken och i mellanskiktet fanns färre fjärilsarter
I en buffertzon kring det kända regnskogsreservatet Manu i Peru tilläts både selektiv huggning av vissa värdefulla träd och mindre kalhyggen fram till 1980-talet. Skogen har vuxit upp och kan för ett otränat öga se helt återställd ut, men vid närmare granskning finns fortfarande stora skillnader mellan olika områden. Med hjälp av fällor betade med ruttnade fisk eller banan har man under ett års tid fångat fjärilar på tre nivåer; nära marken 1-2 m upp, ett mellanskikt 6-10 m över marken och bland trädkronorna minst 16 m över marken. Flest arter och flest individer fångades närmast marken och lägst antal bland trädkronorna. Områden som tidigare varit kalhuggna hade 30% färre arter nära marken, 33% färre i mellanskiktet och hela 47% färre arter i krontaket än områden som bara huggits selektivt, och antal fångade individer följer samma mönster.

Lycorea halia, en av fjärilsarterna man fångade i regnskogen. Foto: Rhett A. Butler, http://travel.mongabay.com/pix/peru/manu-Manu_1022_1795.html

FULLTEXT PDF: http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0150520

Referens: Whitworth A, Villacampa J, Brown A et al. Past Human Disturbance Effects upon Biodiversity are Greatest in the Canopy; A Case Study on Rainforest Butterflies. PLOS ONE. 2016;11: e0150520. doi:10.1371/journal.pone.0150520

Tillbaka till listan