1 inlägg / 0 nya
Tomas Bergsand
Bild för Tomas Bergsand
Teorier om kattunvisslare

Hej, sedan vi upptäckte kattunvisslare på vår slinga i fjol har jag funderat mycket på denna fjäril. Kattunvisslaren tillhör de 15 mest sällsynta och hotade dagfjärilar vi har i landet och jag har frågat mig varför. Vad har vår slinga i Värmland utmed Vänern som inte alla andra stränder har? Mycket är okänt om kattunvisslaren och särskilt om dem som inte lever på Gotland. Vilken är dess värdväxt?, tillhör de underarten scandinavicus?, har de en tvåårig livscykel?, hur övervintrar de?, ja det är mycket kvar att utreda om denna fjärils liv. Jag började fundera kring värdväxten som förmodligen inte är solvända på fastlandet. Kan beståndet runt Värnen ha en för dem unik värdväxt som bara finns runt denna sjö? Det skulle iså fall vara strandbräsma eller grönskära och inga av dessa är troliga. Jag gick istället vidare och bearbetade fjärilens habitat i mina tankar. Vänerns stränder är klippiga med mycket sten som behagar kattunvisslaren, men det finns mängder av stränder utmed Sveriges alla tusentals sjöar som har liknande habitat. Även om man lägger till troliga värdväxter som smultron, hallon, björnbär eller revfingerört, förklarar inte detta varför den ej finns vid andra sjöstränder i Västsverige. Då jag också uteslöt att fjärilen lever i symbios med klarälvslaxen, var jag tillbaka på ruta ett med frågan vad vår slinga har som andra platser i landet saknar. Efter en hel del funderande kom jag fram till svaret och jag kände mig då lite som när Archimedes tog sig ett bad. Svaret är solen. Vi firar alltid somrarna på Värmlandsnäs och det är bättre och sämre somrar där, men aldrig någon dålig sommar. Medan lågtrycken förmörkar inlandet ett par kilometer från kusten så orkar molnen sällan sluta sig över Vänern. Varje sommar förekommer det att det regnar på ena sidan huset och solen skiner på den andra sidan. När jag hittade bifogad bild från SMHI stärktes denna hypotes. Om man tittar på de rödmarkerade områden som har mer än 2000 soltimmar, är detta nästan en identisk kopia av kattunvisslarens utbredningskarta i Sverige. Länken till SMHIs bild är http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning/normal-solskenstid-f....
Jag känner mig övertygad om att kattunvisslaren har en ettårig livscykel som kräver ett par tusen soltimmar eller mer. Om den kunnat ha en tvåårig livscykel på fastlandet. hade den lättare kunnat anpassa sig till andra områden. Jag är övertygad av att kravet på vackert väder är orsaken till varför fjärilen är så pass sällsynt, snarare än att den har gjort habitatsförluster. Det sistnämnda kan givetvis förvärra läget ytterligare.

Med vänlig hälsning
Tomas

Dela eller tipsa
Webbplatsen är byggd med open-source systemet Drupal och är utvecklad av webbyrån Happiness.
Information om Cookies