Högsommartorka problem för ängsnätfjäril

 - Klimatförändringar ger inte bara temperaturhöjning

I Ålands skärgård har man följt populationsförändringar hos ängsnätfjäril, Melitaea cinxia, i 21 år. I mitten av 1990-talet varierade inte populationsstorleken särskilt mycket år från år, men under de senaste två decennierna har svängningarna blivit mycket kraftiga. Den viktigaste faktorn verkar vara ihållande torka under juli, som leder till att larvernas värdväxter vissnar.
Ängsnätfjärilens larver samlas i stora ”kolonier” som omges av ett iögonenfallande spinn av silketrådar nära marken. På 4000 torra ängsmarker av olika storlek har man inventerat ängsnätfjäril genom att räkna antal larvspinn under augusti-september. I mitten av 1990-talet varierade antalet funna larvspinn mellan ca 1000-2000, men under torråret 2010 återfanns bara ca 400, för att under 2011 närmast explodera till ca tio gånger så många. De inventerade lokalerna har inte förändrats t ex genom igenväxning eller ändrad markanvändning under perioden. Däremot har regnmängderna i juli minskat något under perioden, medan de ökat ganska mycket under augusti. Eftersom dessa marker har ett mycket tunt jordlager är de mycket torkkänsliga. Svartkämpar i blomUnder de torraste åren har värdväxterna svartkämpar och axveronika helt vissnat eller visat torkskador fortfarande vid inventeringen i augusti-september. Troligen drabbas de unga larverna hårt då deras födokälla vissnar bort eller får sämre kvalitet just under den period då de skulle växa till som mest. Augustiregnet må göra att växterna hämtar sig relativt väl, men då är det för sent för larverna att hinna kompensera sommarens dåliga tillväxt.

Svartkämpar, en av favoriterna för ängsnätfjärilens larver

FULLTEXT PDF: http://rspb.royalsocietypublishing.org/content/282/1806/20150173

Referens: Tack AJM, Mononen T, Hanski I. Increasing frequency of low summer precipitation synchronizes dynamics and compromises metapopulation stability in the Glanville fritillary butterfly. Proc R Soc B. 2015;282: 20150173. doi:10.1098/rspb.2015.0173

Tillbaka till listan

Dela eller tipsa
Webbplatsen är byggd med open-source systemet Drupal och är utvecklad av webbyrån Happiness.
Information om Cookies