Kalhygget – människoskapad miljö med förbisedd artrikedom

Vid inventering av östgötska kalhyggen fann man hela 46 fjärilsarter. De hyggen där skogen planterats helt eller delvis ängsmark hade i medeltal högre antal arter och fler individer per hektar än de hyggen vars skog hade planterats på tidigare barrskogsklädd mark.
Det beror antagligen på att fjärilar och deras larver finner fler nektarväxter och värdväxter som på ett eller annat sätt överlevt från tiden som äng, än där det varit barrskog i mer än en skogsgeneration.
Hyggena var 2-8 år gamla, men det fanns ingen tydlig trend att artrikedomen skulle avta ju längre tid det gått sen kalhuggningen. Därmed borde denna relativa artrikedom kunna bestå åtminstone 10 år, kanske upp till 15 år efter en kalhuggning. Med en omsättningstid på ca 100 år för mellansvenska skogar borde det betyda att 10-15% av produktionsskogen faktiskt är ganska gynnsam miljö för fjärilar. Men de ängsväxter som nu lyser upp hyggeslandskapen Nytt kalhyggeär till stor del minnen av odlingslandskapet för ett sekel sedan. Frågan är om de klarar att överleva ytterligare en generation skog, när hyggena nu återplanteras. Kanske är det dags att börja förvalta kalhyggen i miljövårdande syfte.

Kanske ett fint fjärilshabitat i många år?

 

ABSTACT: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1146609X15300217
Hela artikeln finns tillgänglig på Researchgate: https://www.researchgate.net/profile/Dennis_Jonason/publication/282313106_Clear-cuts_in_production_forests_From_matrix_to_neo-habitat_for_butterflies/links/560b792a08ae1396914d1270.pdf

Kontakt: dennisjonason@gmail.com

Referens: Blixt T, Bergman K-O, Milberg P, Westerberg L, Jonason D. Clear-cuts in production forests: From matrix to neo-habitat for butterflies. Acta Oecologica. 2015;69: 71–77.
doi:10.1016/j.actao.2015.09.006

Tillbaka till listan

Dela eller tipsa
Webbplatsen är byggd med open-source systemet Drupal och är utvecklad av webbyrån Happiness.
Information om Cookies