Kvävebelastning viktig för fjärilars artsammansättning

I Nederländerna har man undersökt hur den totala fjärilspopulationen påverkas av kvävebelastningen i deras livsmiljö. Hälften av alla fjärilsarter är beroende av miljöer med låg kvävetillgång. Trots att kväveutsläppen minskat sedan 1980-talet pressas fjärilsfaunan fortfarande hög kvävebelastning.
Kväverika miljöer uppvisar en helt annan uppsättning fjärilsarter än kvävefattiga. I Nederländerna har man för varje fjärilsart beräknat kvävetillgången i det växtsamhälle där flest fjärilar förekommer, och graderat dess ”kväveberoende” på en 8-gradig skala. Genom att väga samman antal fjärilar av varje art och dess kväve-värde, beräknades ett gemensamt kväveindex för samtliga fjärilar inom ett område, kallat CNI, community nitrogen index.
Data från den nederländska fjärilsövervakningen visar att antal fjärilar av arter som föredrar kvävefattiga habitat stadigt minskat under 25 år. Förändringarna i fjärilspopulationerna motsvaras därmed av en ökning i CNI under hela perioden.
CNI har ett starkt samband med föregående års kvävebelastning från jordbruk, trafik och industri. Kväveutsläppen har minskat sedan 1980-talet, men CNI ökar fortfarande, om än i långsammare takt. Det beror på att många miljöer nu är så kväverika att det kan ta lång tid innan halterna sjunkit så mycket att man kan se förändringar i växt- och djursamhällena.
Hälften av de nederländska fjärilsarterna har lågt kväveoptimum, och hela 79% av dessa finns med på den nederländska rödlistan, men ingen art som föredrar kväverika miljöer. Elva av 17 arter som försvann från Nederländerna före 1990 hade lågt kväveoptimum.

Starrgräsfjäril, en av många arter som föredrar magrare marker

Kväverika miljöer gynnar opportunistiska arter, med snabb utveckling, ofta med flera generationer per år, och som lätt spider sig över stora områden, t ex kålfjäril, Pieris brassicae, eller nässelfjäril, Aglais urticae. Arter anpassade till mer kvävefattiga miljöer har vanligen långsammare utveckling och sprider sig inte lika lätt, t ex alkonblåvinge, Phengaris alcon, eller starrgräsfjäril, Coenonympha tullia.

Abstract: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0006320716309156

Kontakt: michiel.wallisdevries@vlinderstichting.nl

Referens:  WallisDeVries MF, van Swaay CAM. A nitrogen index to track changes in butterfly species assemblages under nitrogen deposition. Biological Conservation. doi:10.1016/j.biocon.2016.11.029

Kväveföroreningar verkar även vara en av orsakerna till det snabbt minskande antalet gammaflyn, se Nederländska gammaflyn minskar snabbt

Tillbaka till listan

Dela eller tipsa
Webbplatsen är byggd med open-source systemet Drupal och är utvecklad av webbyrån Happiness.
Information om Cookies