Korta blänkare om fjärilsforskning

Rovfjärilens erövring av världen - Hur historia och genetik bekräftar varandra.  Rovfjärilen, Pieris rapae, är en invasiv art och svår skadegörare inom lantbruket i stora delar av världen. Med hjälp av både historiska källor och genetisk information om fjärilar från många olika länder kan man kartlägga hur rovfjärilen spridit sig i människans kölvatten. Läs mer

Ängsmetallvinge en färggrann fuktighetsmätare

Ängsmetallvingens, Adscita statices, är känd för sin metallic-gnistrande gröna eller blågröna färg, med den kan lika gärna vara rödbrun, eller färgvarianter däremellan. Färgen förändras under dygnet, och skiftningen beror på att fukt trängt in i täckfjällens många ytlager. Läs mer

Konsten att laga en sugsnabel

De flesta fjärilar kan själva återförena sin sugsnabel om dess halvor av någon anledning separerats. Saliven verkar ha en avgörande roll för att kunna utföra reparationen. Läs mer

Temperaturpåverkan varierar mellan blåvingearter och utvecklingsstadier. Fjärilsarter som lever i samma miljö kan påverkas på helt olika sätt av klimatförändringar. Beroende på art och utvecklingsstadium kan högre temperaturer ge endera större eller mindre blåvingehanar, eller inte påverka storleken alls.  Läs mer

Koner på linsen ger fjärilsögat märkliga egenskaper

Linserna på fjärilars fasettögon täcks av mikroskopiska koner. Dessa nanostrukturer kan göra att ögat fungerar bra även om det helt eller delvis täcks av vatten, kan hålla ögat rent från smuts och kanske kan förklara varför vissa nattfjärilar dras till UV-ljus. Läs mer

Ammoniak lockar svalstjärtfjärilar

Fjärilshanar ses ofta suga vätska från urinfläckar på marken, spillning och till och med döda djur. Japanska fältförsök visar att svalstjärtsfjärilar lockas av doften av ammoniak.

Läs mer

Reflektion av nära infrarött ljus varierar med klimatet

Fjärilar från varma, soliga områden reflekterar mer nära infrarött ljus än de från svalare, molnigare lokaler, framför allt från mellankropp och vingbaser. Det är viktigt för regleringen av kroppstemperatur i olika miljöer. Läs mer

Miljöval avgör värdväxt för rapsfjäril och rovfjäril

Även om rovfjäril, Pieris rapae, och rapsfjäril, Pieris napi, ofta förekommer tillsammans använder de oftast olika värdväxter för sina larver. Försök med svenska fjärilar visar att det snarare beror på att de söker sig till olika miljöer än en egentlig skillnad i vilka växter de föredrar. Läs mer

Liljor kan pollineras av fjärilsvingar

Stora blommor med klara färger och långt utskjutande ståndare och pistiller, som t ex olika liljor, kan pollineras av medelstora eller stora fjärilar. Det sker genom att pollen fastnar på vingarna när fjärilarna letar nektar djupt nere vid kronbladens bas.

Läs mer

Skogen viktig för gräsmarksarterna

Ett landskap med hög andel skogsmark ökar artrikedomen bland svenska fjärilar. Skogen ger  lä och skugga för öppna marker. Vissa hyggen, vägrenar och andra öppnare delar av skogsmarken lockar också ett stort antal fjärilar. Läs mer

Vårens och sommarens vitvingar har olika könsorgan

Könsorganen hos svenska ängsvitvingar har jämförts med italienska hanar av Reals vitvinge och skogsvitvinge från både vår- och sommargenerationerna. De största skillnaderna fanns mellan arterna, men inom varje art fanns tydliga skillnader mellan vår- och sommargenerationerna. Läs mer

Snabb anpassning till ny resurs kan bli en fälla

När en naturlig gräsmark omvandlades till betesmark blev nätfjärilen Euphydryas editha beroende av den främmande arten svartkämpar, Plantago lanceolata, som värdväxt. Efter några decennier upphörde betesdriften, och mikroklimatet blev för skuggigt för larverna. Trots det fortsatte honorna att enbart lägga ägg på svartkämpar, och på bara ett par år försvann fjärilen helt från området. Läs mer

Lokala anpassningar avgör val mellan en eller två generationer

I ett smalt bälte tvärs över Sverige, i höjd med Öland och Gotland in över Smålands högland har vissa populationer av kvickgräsfjäril, Pararge aegeria, två generationer per år medan andra bara har en. Nya försök visar att lokala anpassningar har stor betydelse. Bland annat påverkas larvernas utvecklingstakt på skilda sätt av dagslängden, beroende på om populationen är anpassad för en eller två generationer. Läs mer

Mjöldagg i maten problem för larver

Värdväxtens kondition påverkar fjärilslarvers tillväxt och immunsystem. När ängsnätfjärilens, Melitaea cinxia, larver lever på svartkämpar, Plantago lanceolata, som smittas av mjöldagg försvinner den tillväxt-stimulerande effekten som ämnen i växten normalt har. Läs mer

Kapprustning mellan växter och fjärilar. Det pågår en ständig utveckling, för att inte säga kapprustning, mellan växter och växtätare. Fjärilarna i släktet Heliconus, och några andra mycket närstående släkten, är mycket specialiserade, och använder bara släktet Passiflora, passionsblommor, som värdväxter. I en översikt presenteras många av de raffinerade krigslisterna i kampen mellan passionsblommor och fjärilar, där kemisk krigföring, kamouflage och legosoldater hör till  vardagen. Läs mer

Pärlemorfjärilar visar problem med genetisk artbestämning

Den allt mer använda DNA-streckkodningen kan ge märkliga resultat när den används för att artbestämma pärlemorfjärilar. Enligt denna analys av mitokondrie-DNA skulle släktet Brenthis delas in på ett helt annat sätt än de arter som klassisk taxonomi eller analys av cellkärnans DNA visar. Läs mer

Omväxling förnöjer även specialister. Den mest artrika franska fjärilsfaunan återfinns i miljöer med en blandning av skog och gräsmark, spetsat med en liten andel andra landskapstyper. Även gräsmarks-specialister var talrikast i områden där omkring hälften av arealen var skogsmark.

Läs mer

Medicinalväxt skyddar mot glupska makaonlarver

I japanska odlingar av medicinalväxter kan larver av makaonfjäril, Papilio machaon, ställa till stor skada. Närbesläktade läkeväxter innehåller ämnen som gör att fjärilshonorna undviker att lägga sina ägg på dem. Dessa ämnen kan förhoppningsvis användas för att skydda de mer smakliga växtslagen från angrepp. Läs mer

Nygammalt bete ger mnemosynen ny livskraft

Enligt historiska uppgifter betades inte många marker förrän på sensommaren. Genom att återinföra detta sensommarbete har man lyckats blåsa liv i uppländska populationer av mnemosynefjäril, Parnassius mnemosyne, som var på gränsen till att dö ut.  Läs mer

Monarkfjärilens parasitförvar hotas av koldioxidhöjning

Framtida förhöjda koldioxid-halter kan minska giftigheten hos sidenörter, Asclepias sp., som är värdväxter för monarkfjärilen, Danaus plexippus. Sidenörtens gifter är en viktig del av monarkfjärilens försvar mot parasiter. Ökad CO₂-halt kan därför påverka balansen mellan värdväxt, fjäril och parasit.

Läs mer

Mikromiljön påverkar samspelet mellan alkonblåvinge och klockgentiana

Miljön kring varje enskild planta påverkar samspelet mellan alkonblåvingen, Phengaris alcon, och dess värdväxt klockgentiana, Gentiana pneumonanthe. Gentianor som växer öppet har oftare blåvingeägg, men tidigblommande, höga, blomrika skott i högre vegetation verkar locka när alkonblåvingen att lägga fler ägg på samma planta. Läs mer

Kortare vingar av neonikotinoider

De koncentrationer av neonikotinoider som finns i åkerkantens växter kan påverka kålfjärilens, Pieris brassicae, utveckling. Även mycket låga doser ger en kortare förpuppningstid, och den vuxna fjärilens får kortare vingar. Läs mer

Torkan drabbade Kaliforniens bergsfjärilar - men på låglandet frodades de. Den rekordlånga och svåra torkan i Kalifornien 2011-2015 har påverkat fjärilsfaunan på flera sätt. Flygtiden började i allmänhet tidigare. I låglänta områden ökade både antal arter och antal fjärilar under dessa varma år, men i bergstrakterna blev flygtiden kortare och allt färre arter sågs ju högre nattemperaturer som uppmättes. Läs mer

Kartfjärilens generationer växlar mellan immunförsvar och fruktsamhet

Kartfjärilen, Araschnia levana, skiljer sig mycket mellan den orange vårgenerationen och den svarta sommargenerationen. Men även larverna skiljer sig mellan generationerna, och de som ska bli vårfjärilar har mycket bättre immunsystem än sommargenerationen. Läs mer

Vildblommor kring åkrar tar upp neonikotinoider.

När vilda blommor sås i jord där det tidigare växt vete betat med neonikotinoiden clothianidin, eller intill fält med betat vete, kommer de vilda växterna att innehålla påtagliga mängder bekämpningsmedel. Puktörneblåvingens larver verkar inte drabbas så hårt av just detta medel, men känsligheten kan variera mellan olika sorters neonikotinoider, olika arter och utvecklingsstadier. Läs mer

Alanin nyckeln som låser upp diapausen? Puppor av rapsfjäril, Pieris napi, behöver en köldperiod för att kunna bryta sin diapaus. Hos dessa puppor ökade aminosyran alanin, och tidpunkten för toppvärdet sammanföll med att diapausen avslutades. Puppor som inte köldbehandlats, och inte kan bryta diapausen, hade mycket lägre alanin-halter. Stigande alanin-värden kan spela en avgörande roll för att insekter ska kunna bryta sin diapaus. Läs mer

Samsande syskon bra för immunförsvaret?

När ängsnätfjärilens, Melitaea cinxa, larver lever tätt tillsammans syskongrupper växer de bättre. Dessutom blir de bättre på att försvara sig mot parasiterande steklar. Läs mer

Vitvingar låter sig inte bestämmas så lätt

För att kunna särskilja ängsvitvinge, skogsvitvinge och Reals vitvinge (Leptidea juvernica, L. senapis och L. reali) utifrån skillnader i vingarnas utseende har ett dataprogram utvecklats. Genom att metodiskt undersöka tio olika kännetecken kunde deltagarna i snitt identifiera rätt art för två tredjedelar av fjärilarna. Läs mer

Vildsvin kan gynna smultronvisslare

Rotande vildsvin kan skapa gynnsamt mikroklimat för växter som annars har svårt att konkurrera med högvuxna gräs. Det kan i sin tur gynna vissa fjärilar, t ex smultronvisslare, Pyrgus malvae. Läs mer

Könskromosom styr rapsfjärilens diapaus

I Abisko går nästan alla rapsfjärilslarver i diapaus, oavsett dagslängd, men i Barcelona utvecklas de flesta direkt om de får mer än 12 timmar ljus per dag. Korsningar av svenska och spanska rapsfjärilar, Pieris napi, visar att valet av utvecklingsväg huvudsakligen regleras av könskromosomen Z. Läs mer

Makaonens matval miljöbetingat

Makaonfjärilens, Papilio machaon, värdväxt kan skilja sig mycket mellan olika lokaler. Varken genetiska skillnader eller vilken växt honorna haft som larver verkar påverka valet. De växter som bäst gynnar larvutvecklingen i den miljö de befinner sig verkar vara viktigast. Läs mer

Mångsidiga fjärilar måste minnas mer

När vinbärsfukshonor (Polygonia c-album) letar efter växter för äggläggning växer en del av deras hjärnor som har med minne att göra. Kanske behöver vinbärsfuksen mer minne för att jämföra många möjliga värdväxtarter. Påfågelöga och nässelfjäril (Aglais io, Aglais urtica) är specialiserade på nässlor, och hos den sker ingen liknande tillväxt. Läs mer

Gav sårläkningsgener praktfjärilar ögonfläckar?

Nya analysmetoder visar att gener som har med sårläkning att göra kan spela en viktig roll för utveckling av ögonfläckar hos praktfjärilar. Knappt 200 gener uttrycks starkare eller svagare i delar av vingarna som utvecklas till en ögonfläck än i delar utan ögonfläck. Läs mer

Slåttergräsfjäril från intensivbrukad mark försöker anpassa sig till nektarbrist

Intensivt brukad jordbruksmark är fattig på nektarkällor av hög kvalitet, som är betydligt vanligare i extensivt brukade marker. Slåttergräsfjärilar, Maniola jurtina, verkar på flera sätt anpassa sig efter mängd och kvalitet på tillgänglig nektar. Läs mer

Rovfjärilar i rapsodlingar ett välanpassat urval

När larver från odlingslandskapet fötts upp på rädisa blev rovfjärilarna betydligt mindre än sina vidare släktingar, och pupporna var mycket mer benägna att gå i diapaus istället för att utvecklas till fjärilar. Odlingslandskapet är mer förutsägbart än naturen, och därför behöver rapsfältens fjärilar inte ha kvar samma förmåga att klara olika värdväxter. Läs mer

Föregående     1     2      3      4       Nästa