Forskningsartiklar

Europeiska tistelfjärilar flyttar till (och från) Sahel

Även i Sahelområdet, söder om Sahara, varierar antalet tistelfjärilar, Vanessa cardui, syn. Cynthia cardui, med årstiden. Genom att mäta stabila väte-isotoper i fjärilar från olika delar av Europa och Nordafrika har man kunnat visa att en stor del av de fjärilar som migrerar till Sahel om hösten kommer från Europa, en resa på 400 mil!

Rapsfjäril lockar honor med kemisk precision

Rapsfjärilshanar, Pieris napi, avger ett citrondoftande feromon kallat citral när de uppvaktar honor. Citral är egentligen en blandning av två snarlika ämnen, och för att feromonet ska locka honorna behövs bägge komponenterna och i rätt proportioner.

Blåvingehonor vill ha gamla godingar, hanar testar gärna nyheter

Fenders blåvinge är en utrotningshotad amerikansk blåvinge. Det är tydliga skillnader mellan hanar och honor i vilka nektarväxter som används. Hanarna var inte särskilt nogräknade och använde lika gärna främmande som inhemska arter. Honorna var desto kräsnare, och 80% av deras nektarsök gick till inhemska blomsterarter.

Buddleja lockar inte alla

Buddleja, Buddlia davidii, och kungsmynta, Origanum vulgare, är välkända fjärilsmagneter i våra sensommarträdgårdar. Men tittar vi efter mer noggrant kan vi se att olika fjärilsarter föredrar olika slags nektarkällor. För att locka så många olika slags fjärilar som möjligt är det en god idé att ha flera sorters blommor.

Omega-3-fettsyror i raps kan ge rovfjäril problem

Med hjälp av genmodifiering har man fått oljeväxter att göra omega-3-fettsyror, som annars bara finns i vattenlevande organismer. När larver av rovfjäril, Pieris rapae, fått foder med dessa fettsyror, motsvarande de halter som finns i oljeväxternas blad, har de fullbildade fjärilarna fått deformerade vingar.

Rovfjärilar räknar prickar för att skilja hanar och honor

Rovfjärilar, Pieris rapae, med två svarta prickar på var vinge lockar flygande hanarna att komma närmare, men honorna bara intresserar sig för fjärilar med en svart prick på var vinge. Hanar som med hjälp av märkpenna försetts med två prickar väcker visst intresse hos andra hanar, men inte alls lika mycket som en riktig tvåprickig hona gör.

Varmare klimat kan göra alpina fjärilar osynkade

På ett decennium verkar flygmönstret för den alpina arten allmän svartgräsfjäril, Erebia epiphron, förändrats. De börjar flyga nästan två veckor tidigare, och flyger under en längre period. Det totala antalet fjärilar under en säsong verkar inte ha ändrats, men tidigare ökande antalet fjärilar snabbt i början av säsongen och klingade sedan av lite långsammare. Nu ökar antalet inte alls så fort, och under högflygningen är färre fjärilar aktiva.

Säsong och släktdrag avgör om tistelfjärilen kan leva av hundtunga

Larver av tistelfjäril, Vanessa cardui, syn. Cynthia cardui, som lever på växten hundtunga, Cynoglossum officinale, på försommaren överlever ganska bra, men senare på sommaren tappar växten i näringsvärde och blir så giftig att larverna dör.

Salt ger ihärdigare uppvaktning

Battus philenor, (eng: Pipevine swallowtail) är en blåskimrande nordamerikansk släkting till vår svenska makaonfjäril. Battus-hanar av som fått en saltlösning gör längre flyguppvisningar för att uppvakta honor än hanar som bara fått vatten. Däremot blev de varken starkare, snabbare eller uthålligare när de flög utan att uppvakta honor.

Kungsmynta lockar blåvingar för att bekämpa myror

Kungsmynta, Origanum vulgare, är i Sydeuropa en vanlig värdväxt för svartfläckig blåvinge, Maculinea arion. Kungsmynta med bon av rödmyror, Myrmica spp., bland sina rötter avger det lättflyktiga ämnet carvacrol, som dels är giftigt för andra myrarter, dels lockar svartfläckiga blåvingehonor.

Fjärilar i regnskogens tak påverkas 30 år efter kalhyggen

Ännu tre decennier efter att all huggning upphört i regnskogen finns det bara hälften så många fjärilsarter bland trädkronorna i områden som tidigare kalhuggits jämfört med platser där man selektivt plockat ut vissa värdefulla träd. Även nära marken och i mellanskiktet fanns färre fjärilsarter.

Färre fjärilar starkt kopplat till neonikotinoider

Neonikotinoider är en typ av bekämpningsmedel mot insekter introducerades på 1990-talet. Under perioden 1999–2012, när användningen av neonikotinoider snabbt ökade i Storbritannien, minskade fjärilspopulationerna med ca 20%. Mindre tåtelsmygare, större tåtelsmygare och nässelfjäril har alla minskat med mer än 60% under 2000–2009.

Rutnät kompletterar fritt valda inventeringsplatser

Hur väl speglar de fritt valda inventeringsslingorna och -punkterna i Svensk Dagfjärilsinventering det svenska landskapet som helhet? När inventerar väljer fritt kan platser nära bostaden eller med många, kanske också sällsynta, fjärilar bli överrepresenterade. Platser som inte upplevs som lockande förbises lätt, liksom mer svårtillgängliga områden.

Forntida växtval påverkar uttryck av gener hos tistelfjärilens larver

Tistelfjäril är kanske den fjäril som kan använda flest olika värdväxter för sina larver. När larverna äter olika växter slås olika uppsättningar av gener på. Vilka gener som aktiveras beror till stor del på om värdväxten tillhör de ”traditionella” värdväxter som vinterpraktfjärilarnas förfäder levde av eller om de börjat användas mer nyligen av tistelfjärilen.

Enkla skötsel-ändringar av ängsmark kan gynna fjärilar

Genom att vänta med första slåtter till 15 juli eller spara 10-20% av området oslaget ökade antalet försommarfjärilar, och antalet specialist-arter ökade i marker där refuger sparats oslagna.

Återställning av myrar gynnar specialiserade fjärilar

När man återställt vattennivån och avverkat högre träd på myrar som tidigare dränerats, är det framför allt fjärilsarter som är specialiserade på myren som livsmiljö som gynnades. Redan 1-3 år efter restaurering började sammansättningen av både fjärils- och växtarter mer likna den på mossar som aldrig dränerats.

Brittisk biologisk mångfald mest påverkat av förändrat jordbruk och klimat

Brittiska experter har tittat närmare på populationsutvecklingen för 400 arter av djur och växter sedan 1970-talet, och de förändringar i jord-och skogsbruk, klimat, miljöföroreningar av olika slag, naturskyddsåtgärder mm. som skett under samma period. De konstaterar att det allt mer intensifierade jordbruket och klimatförändringarna verkar ha störst betydelse.

Kalhygget – människoskapad miljö med förbisedd artrikedom

Vid inventering av östgötska kalhyggen fann man hela 46 fjärilsarter. De hyggen där skogen planterats helt eller delvis på tidigare ängsmark hade i medeltal högre antal arter och fler individer per hektar än de hyggen vars skog hade planterats på tidigare barrskogsklädd mark.

Mikroklimat viktigare än värdväxt för brun gräsfjäril

När honor av brun gräsfjäril, Coenonympha hero, ska lägga ägg bryr de sig inte så mycket om på vilken växt äggen hamnar. Istället söker de efter platser med mycket sol och tillräckligt fuktig mark, antagligen för att försäkra sig om att larverna hamnar på en varm plats men där risken att gräset vissnar under sommaren inte är allt för stor.

Finska försök att återetablera mnemosynefjäril

När man försökt återintroducera mnemosynefjäril, Parnassius mnemosyne, i Helsingfors-området har man haft varierande framgång. En lyckad etablering kunde ske på en lokal där det fanns gott om värdväxten stor nunneört och som omgavs av skog.

Sidor

Webbplatsen är byggd med open-source systemet Drupal och är utvecklad av webbyrån Happiness.
Information om Cookies   Om personuppgifter