Genom att vänta med första slåtter till 15 juli eller spara 10-20% av området oslaget ökade antalet försommarfjärilar, och antalet specialist-arter ökade i marker där refuger sparats oslagna.
Forskningsartiklar
Återställning av myrar gynnar specialiserade fjärilar
När man återställt vattennivån och avverkat högre träd på myrar som tidigare dränerats, är det framför allt fjärilsarter som är specialiserade på myren som livsmiljö som gynnades. Redan 1-3 år efter restaurering började sammansättningen av både fjärils- och växtarter mer likna den på mossar som aldrig dränerats.
Brittisk biologisk mångfald mest påverkat av förändrat jordbruk och klimat
Brittiska experter har tittat närmare på populationsutvecklingen för 400 arter av djur och växter sedan 1970-talet, och de förändringar i jord-och skogsbruk, klimat, miljöföroreningar av olika slag, naturskyddsåtgärder mm. som skett under samma period. De konstaterar att det allt mer intensifierade jordbruket och klimatförändringarna verkar ha störst betydelse.
Kalhygget – människoskapad miljö med förbisedd artrikedom
Vid inventering av östgötska kalhyggen fann man hela 46 fjärilsarter. De hyggen där skogen planterats helt eller delvis på tidigare ängsmark hade i medeltal högre antal arter och fler individer per hektar än de hyggen vars skog hade planterats på tidigare barrskogsklädd mark.
Mikroklimat viktigare än värdväxt för brun gräsfjäril
När honor av brun gräsfjäril, Coenonympha hero, ska lägga ägg bryr de sig inte så mycket om på vilken växt äggen hamnar. Istället söker de efter platser med mycket sol och tillräckligt fuktig mark, antagligen för att försäkra sig om att larverna hamnar på en varm plats men där risken att gräset vissnar under sommaren inte är allt för stor.
Finska försök att återetablera mnemosynefjäril
När man försökt återintroducera mnemosynefjäril, Parnassius mnemosyne, i Helsingfors-området har man haft varierande framgång. En lyckad etablering kunde ske på en lokal där det fanns gott om värdväxten stor nunneört och som omgavs av skog.
Nässelfjäril och påfågelöga får maka på sig när kartfjärilen kommer
Under 2001-2006 rapporterades skånska nässelfjärilar, Aglais urticae, och påfågelöga, Inachis io, från både odlingsmark och mer beskogade miljöer. Några år senare, 2009-2012, hade nässelfjäril, och i viss mån påfågelöga, börjat dra sig undan från de mer skogsnära lokalerna, där kartfjärilen, Araschnia levana, nu etablerat sig.
Bastardsvärmarlarvens försvar är mycket mer än cyanid
När larver av sexfläckig bastardsvärmare, Zygaena filipendulae, känner sig hotade sprutar de en klibbig vätska på sin angripare. De mikroskopiska dropparna klistrar ihop angriparens ben, antenner och mundelar, och stelnar efter några minuter. Vätskan innehåller också en mängd ämnen som är skadliga för angriparen, men den omtalade cyaniden frigörs först om larven skadas så svårt att hemolymfa läcker ut.
Invasion av gullris hotar myror och blåvingar
Höstgullris (Solidago gigantea) och Kanadagullris (S. canadensis) har snabbt blivit ett hot mot gräsmarker i Centraleuropa. Förutom att de tränger bort den inhemska floran, försvinner även de arter av rödmyror som härbärgerar larver av alkonblåvinge, Phengaris alcon, syn. Maculinea alcon, och närbesläktade blåvingar.
Flugor, fjärilar och skalbaggar viktiga för pollinering av grödor
Även om de inte är like effektiva pollinerare vid ett enskilt blombesök bidrar många andra insekter än bin till pollinering av våra grödor. Eftersom de gör fler blombesök blir nettoeffekten ändå lika stor som för honungsbin respektive för andra bin och humlor.
Högsommartorka problem för ängsnätfjäril
I Ålands skärgård har man följt populationsförändringar hos ängsnätfjäril, Melitaea cinxia, i 21 år. I mitten av 1990-talet varierade inte populationsstorleken särskilt mycket år från år, men under de senaste två decennierna har svängningarna blivit mycket kraftiga. Den viktigaste faktorn verkar vara ihållande torka under juli, som leder till att larvernas värdväxter vissnar.
Kalligrammatider - fjärilar långt före fjärilar
För 165-120 miljoner år sedan fanns inga fjärilar, men en grupp nätvingar, sk. kalligrammatider, från denna period var mycket lika fjärilar. De var stora, upp till 16 cm vingbredd, vingarna hade fjäll och mönster som liknar de ögonfläckar som är så vanliga på nutida fjärilar.
Ljungblåvingarnas liv på playan kartlagt
För att kunna följa de mer ”vardagliga” korta förflyttningarna av ljungblåvingar har man i Spanien använt små handhållna, högupplösande GPS-er. I områden av hög kvalitet flög fjärilarna långsammare och i mer slingrande banor, medan de flög snabbt och med rak kurs över dåliga områden. I gränsområdena ändrades strategin beroende på områdenas kvalitet.
Videfuks i Storbritannien och på kontinenten 2014 och 2015
Sommaren 2014 sågs ett stort antal videfuks, Nymphalis xanthomelas, i nordvästra Europa och Storbritannien. Eftersom bara enstaka fynd gjorts i Västeuropa under det senaste halvseklet fick det stor uppmärksamhet. Här ges en kronologisk översikt, från de första fynden i Nederländerna 10 juli 2014 och fram till våren 2015, framför allt i Storbritannien, men även övriga nordvästra Europa.
Arktiska fjärilar blir mindre med varmare klimat
Under perioden 1996-2013 har vinglängden hos två grönländska fjärilsarter stadigt minskat, samtidigt som temperaturen under deras aktiva säsong stigit och snösmältningen kommit allt tidigare på året.
Lokala anpassningar påverkar flygtid
Att flygperioden för fjärilar påverkas av temperaturen före och under kläckning är känt sedan länge, men data från det brittiska programmet för fjärilsövervakning visar att anpassningar till lokala förhållanden kan ha större betydelse för flygtiden än man tidigare trott.
Försigkomna larver kompenserar för slarviga mödrar
Honor av vinbärsfuks, Polygonia c-album, och tistelfjäril, Vanessa cardui (syn. Cynthia cardui), är inte så nogräknade med kvalitén på de nässelblad där de lägger sina ägg. Som väl är kan deras larver klara sig tämligen bra även på sämre blad, och dessutom är nykläckta larver ganska bra på att ta sig till bättre ”betesmarker”.
Fjärilar svarar snabbt på manuell slåtter av våtäng
Efter bara två säsonger av manuell slåtter på våtängar som inte brukats under lång tid återkom fjärilsarter som annars bara fanns i våtängar i regelrätta naturreservat. De fuktängar som fortfarande brukades för slåtter inom jordbruket eller var helt övergivna visade inte alls samma artrikedom. Manuell slåtter innebär inte att området restaureras till det skick de hade förr, men kan ändå ge ett värdefullt habitat.
Blåvingens färg påverkar inte kroppstemperaturen
När puktörneblåvingar, Polyommatus icarus, solar för att höja kroppstemperaturen spelar deras storlek och vingarnas position stor roll, men vingarnas färg påverkar inte kroppstemperaturen i någon nämnvärd grad. Snabbast värms de upp med vingarna helt utslagna, men avkylning gick snabbast med halvöppna vingar.
Videfuksen i Europa – tillfällig sommargäst eller bofast?
Under sommaren 2014 kom plötsligt ett stort antal rapporter om videfuks, Nymphalis xanthomelas, från nordvästra Europa. Ännu är det för tidigt att utläsa om det rör sig om tillfälliga fynd, eller om videfuksen håller på att etablera sig som en ny ”bofast” art i Nordvästeuropa.
är sådana som organisatören tar ut en kostnad för.
