Kungsmynta, Origanum vulgare, är i Sydeuropa en vanlig värdväxt för svartfläckig blåvinge, Maculinea arion. Kungsmynta med bon av rödmyror, Myrmica spp., bland sina rötter avger det lättflyktiga ämnet carvacrol, som dels är giftigt för andra myrarter, dels lockar svartfläckiga blåvingehonor.
Forskningsartiklar
Fjärilar i regnskogens tak påverkas 30 år efter kalhyggen
Ännu tre decennier efter att all huggning upphört i regnskogen finns det bara hälften så många fjärilsarter bland trädkronorna i områden som tidigare kalhuggits jämfört med platser där man selektivt plockat ut vissa värdefulla träd. Även nära marken och i mellanskiktet fanns färre fjärilsarter.
Färre fjärilar starkt kopplat till neonikotinoider
Neonikotinoider är en typ av bekämpningsmedel mot insekter introducerades på 1990-talet. Under perioden 1999–2012, när användningen av neonikotinoider snabbt ökade i Storbritannien, minskade fjärilspopulationerna med ca 20%. Mindre tåtelsmygare, större tåtelsmygare och nässelfjäril har alla minskat med mer än 60% under 2000–2009.
Rutnät kompletterar fritt valda inventeringsplatser
Hur väl speglar de fritt valda inventeringsslingorna och -punkterna i Svensk Dagfjärilsinventering det svenska landskapet som helhet? När inventerar väljer fritt kan platser nära bostaden eller med många, kanske också sällsynta, fjärilar bli överrepresenterade. Platser som inte upplevs som lockande förbises lätt, liksom mer svårtillgängliga områden.
Forntida växtval påverkar uttryck av gener hos tistelfjärilens larver
Tistelfjäril är kanske den fjäril som kan använda flest olika värdväxter för sina larver. När larverna äter olika växter slås olika uppsättningar av gener på. Vilka gener som aktiveras beror till stor del på om värdväxten tillhör de ”traditionella” värdväxter som vinterpraktfjärilarnas förfäder levde av eller om de börjat användas mer nyligen av tistelfjärilen.
Enkla skötsel-ändringar av ängsmark kan gynna fjärilar
Genom att vänta med första slåtter till 15 juli eller spara 10-20% av området oslaget ökade antalet försommarfjärilar, och antalet specialist-arter ökade i marker där refuger sparats oslagna.
Återställning av myrar gynnar specialiserade fjärilar
När man återställt vattennivån och avverkat högre träd på myrar som tidigare dränerats, är det framför allt fjärilsarter som är specialiserade på myren som livsmiljö som gynnades. Redan 1-3 år efter restaurering började sammansättningen av både fjärils- och växtarter mer likna den på mossar som aldrig dränerats.
Brittisk biologisk mångfald mest påverkat av förändrat jordbruk och klimat
Brittiska experter har tittat närmare på populationsutvecklingen för 400 arter av djur och växter sedan 1970-talet, och de förändringar i jord-och skogsbruk, klimat, miljöföroreningar av olika slag, naturskyddsåtgärder mm. som skett under samma period. De konstaterar att det allt mer intensifierade jordbruket och klimatförändringarna verkar ha störst betydelse.
Kalhygget – människoskapad miljö med förbisedd artrikedom
Vid inventering av östgötska kalhyggen fann man hela 46 fjärilsarter. De hyggen där skogen planterats helt eller delvis på tidigare ängsmark hade i medeltal högre antal arter och fler individer per hektar än de hyggen vars skog hade planterats på tidigare barrskogsklädd mark.
Mikroklimat viktigare än värdväxt för brun gräsfjäril
När honor av brun gräsfjäril, Coenonympha hero, ska lägga ägg bryr de sig inte så mycket om på vilken växt äggen hamnar. Istället söker de efter platser med mycket sol och tillräckligt fuktig mark, antagligen för att försäkra sig om att larverna hamnar på en varm plats men där risken att gräset vissnar under sommaren inte är allt för stor.
Finska försök att återetablera mnemosynefjäril
När man försökt återintroducera mnemosynefjäril, Parnassius mnemosyne, i Helsingfors-området har man haft varierande framgång. En lyckad etablering kunde ske på en lokal där det fanns gott om värdväxten stor nunneört och som omgavs av skog.
Nässelfjäril och påfågelöga får maka på sig när kartfjärilen kommer
Under 2001-2006 rapporterades skånska nässelfjärilar, Aglais urticae, och påfågelöga, Inachis io, från både odlingsmark och mer beskogade miljöer. Några år senare, 2009-2012, hade nässelfjäril, och i viss mån påfågelöga, börjat dra sig undan från de mer skogsnära lokalerna, där kartfjärilen, Araschnia levana, nu etablerat sig.
Bastardsvärmarlarvens försvar är mycket mer än cyanid
När larver av sexfläckig bastardsvärmare, Zygaena filipendulae, känner sig hotade sprutar de en klibbig vätska på sin angripare. De mikroskopiska dropparna klistrar ihop angriparens ben, antenner och mundelar, och stelnar efter några minuter. Vätskan innehåller också en mängd ämnen som är skadliga för angriparen, men den omtalade cyaniden frigörs först om larven skadas så svårt att hemolymfa läcker ut.
Invasion av gullris hotar myror och blåvingar
Höstgullris (Solidago gigantea) och Kanadagullris (S. canadensis) har snabbt blivit ett hot mot gräsmarker i Centraleuropa. Förutom att de tränger bort den inhemska floran, försvinner även de arter av rödmyror som härbärgerar larver av alkonblåvinge, Phengaris alcon, syn. Maculinea alcon, och närbesläktade blåvingar.
Flugor, fjärilar och skalbaggar viktiga för pollinering av grödor
Även om de inte är like effektiva pollinerare vid ett enskilt blombesök bidrar många andra insekter än bin till pollinering av våra grödor. Eftersom de gör fler blombesök blir nettoeffekten ändå lika stor som för honungsbin respektive för andra bin och humlor.
Högsommartorka problem för ängsnätfjäril
I Ålands skärgård har man följt populationsförändringar hos ängsnätfjäril, Melitaea cinxia, i 21 år. I mitten av 1990-talet varierade inte populationsstorleken särskilt mycket år från år, men under de senaste två decennierna har svängningarna blivit mycket kraftiga. Den viktigaste faktorn verkar vara ihållande torka under juli, som leder till att larvernas värdväxter vissnar.
Kalligrammatider - fjärilar långt före fjärilar
För 165-120 miljoner år sedan fanns inga fjärilar, men en grupp nätvingar, sk. kalligrammatider, från denna period var mycket lika fjärilar. De var stora, upp till 16 cm vingbredd, vingarna hade fjäll och mönster som liknar de ögonfläckar som är så vanliga på nutida fjärilar.
Ljungblåvingarnas liv på playan kartlagt
För att kunna följa de mer ”vardagliga” korta förflyttningarna av ljungblåvingar har man i Spanien använt små handhållna, högupplösande GPS-er. I områden av hög kvalitet flög fjärilarna långsammare och i mer slingrande banor, medan de flög snabbt och med rak kurs över dåliga områden. I gränsområdena ändrades strategin beroende på områdenas kvalitet.
Videfuks i Storbritannien och på kontinenten 2014 och 2015
Sommaren 2014 sågs ett stort antal videfuks, Nymphalis xanthomelas, i nordvästra Europa och Storbritannien. Eftersom bara enstaka fynd gjorts i Västeuropa under det senaste halvseklet fick det stor uppmärksamhet. Här ges en kronologisk översikt, från de första fynden i Nederländerna 10 juli 2014 och fram till våren 2015, framför allt i Storbritannien, men även övriga nordvästra Europa.
Arktiska fjärilar blir mindre med varmare klimat
Under perioden 1996-2013 har vinglängden hos två grönländska fjärilsarter stadigt minskat, samtidigt som temperaturen under deras aktiva säsong stigit och snösmältningen kommit allt tidigare på året.
är sådana som organisatören tar ut en kostnad för.
