Forskningsartiklar

Lokala anpassningar påverkar flygtid

Att flygperioden för fjärilar påverkas av temperaturen före och under kläckning är känt sedan länge, men data från det brittiska programmet för fjärilsövervakning visar att anpassningar till lokala förhållanden kan ha större betydelse för flygtiden än man tidigare trott.

Försigkomna larver kompenserar för slarviga mödrar

Honor av vinbärsfuks, Polygonia c-album, och tistelfjäril, Vanessa cardui (syn. Cynthia cardui), är inte så nogräknade med kvalitén på de nässelblad där de lägger sina ägg. Som väl är kan deras larver klara sig tämligen bra även på sämre blad, och dessutom är nykläckta larver ganska bra på att ta sig till bättre ”betesmarker”.

Fjärilar svarar snabbt på manuell slåtter av våtäng

Efter bara två säsonger av manuell slåtter på våtängar som inte brukats under lång tid återkom fjärilsarter som annars bara fanns i våtängar i regelrätta naturreservat. De fuktängar som fortfarande brukades för slåtter inom jordbruket eller var helt övergivna visade inte alls samma artrikedom. Manuell slåtter innebär inte att området restaureras till det skick de hade förr, men kan ändå ge ett värdefullt habitat.

Blåvingens färg påverkar inte kroppstemperaturen

När puktörneblåvingar, Polyommatus icarus, solar för att höja kroppstemperaturen spelar deras storlek och vingarnas position stor roll, men vingarnas färg påverkar inte kroppstemperaturen i någon nämnvärd grad. Snabbast värms de upp med vingarna helt utslagna, men avkylning gick snabbast med halvöppna vingar.

Videfuksen i Europa – tillfällig sommargäst eller bofast?

Under sommaren 2014 kom plötsligt ett stort antal rapporter om videfuks, Nymphalis xanthomelas, från nordvästra Europa. Ännu är det för tidigt att utläsa om det rör sig om tillfälliga fynd, eller om videfuksen håller på att etablera sig som en ny ”bofast” art i Nordvästeuropa.

Klimat och breddgrad styr aurorans växtval

Vilken korsblommig växt aurorafjärilen, Anthocharis cardamines, väljer som värdväxt varierar med breddgraden, eftersom växtsamhället skiljer sig en hel del mellan t ex Skåne och södra Norrland.

Från vintervilande puppa till fjäril – tvåstegsraket med geografiska skillnader

När aurorafjärilens puppor börjar utvecklas efter vintervilan sker det i två steg. Först en period med utveckling, som tvärt övergår i en betydligt snabbare fas. Aurora-puppor som härstammar från svenska populationer utvecklas generellt snabbare än puppor från Storbritannien.

Skillnader i kvickgräsfjärilars utveckling mellan Syd- och Mellansverige

I Sydsverige har kvickgräsfjäril, Pararge aegeria, normalt två generationer per år, men norrut satsar en större andel av larverna istället på att övervintra. Sommargenerationens larver från populationer med två generationer per år hade snabbare utveckling än den övervintrande generationen, men det fanns nästan inga generationsskillnader hos larver från populationer som normalt bara har en generation per år.

Fjärilar försenas av kombinationen klimatförändring och urbanisering

Vanligen förväntas fjärilar börja flyga tidigare på säsongen i ett varmare klimat, vare sig den högre temperaturen beror på klimatförändring eller urbanisering. Men om man tittar på den kombinerade effekten av klimatförändring och urbanisering verkar många fjärilar snarare flyga senare.

Vägsalt på gott och ont

Natrium är ett mikronäringsämne som det oftast är ont om i det vilda. Vägrenar, som har blivit ett viktigt habitat för fjärilar, översköljs av smältvatten innehållande vägsalt. Undersökningar av monarkfjärilar, Danaus plexippus, och rovfjärilar, Pieris rapae, visar att hannar och honor påverkas helt olika av den högre natriumtillgången längs vägarna.

Rapsfjärilshonor väljer helst värdväxter som andra redan valt

När en rapsfjärilshona, Pieris napi, får välja mellan att lägga ägg på en planta helt utan ägg eller plantor där en annan rapsfjäril redan lagt ägg föredrar hon plantorna med ägg. Även om det är fler ägg än vad plantan rimligen kan klara att försörja när väl larverna börjar närma sig de sista larvstadierna är dessa plantor mer eftertraktade.

Liten lever farligt längs vägen

När mer traditionellt skötta betesmarker och ängar blir allt mer sällsynta får vägrenarna allt mer fokus som refuger för fjärilar och andra insekter. Små arter drabbas mer av trafiken än större arter. Bredare vägrenar och lite planering kring när och hur man slår dem kan göra stor skillnad för fjärilarna.

Praktfjärilars färger skapas med många metoder

Färgerna på en fjärilsvinge kan skapas med hjälp av pigment, ljusbrytande strukturer eller en kombination av de båda metoderna. Fjällens tredimensionella struktur, deras undersida och hur fjällen staplas påverkar vilken färg vi ser.

Alkonblåvingens larv låter som en myrdrottning

När larver av blåvingesläktet Maculinea når fjärde larvstadiet adopteras de av rödmyror av släktet Myrmica. Nu visar det sig att larverna avger ljud som liknar dem Myrmica-drottningen ger ifrån sig, vilket utlöser olika omvårdnads- och skyddsbeteenden hos arbetsmyrorna.

Variation i markanvändning mellan olika år gynnar biodiversitet

Effekten av gödsling, bete och hur ofta gräsmarker slagits har följts, inte bara för en enskild djurgrupp utan för 18 taxonomiska grupper, däribland fjärilar, på 150 olika gräsmarker. Om intensiteten varierade mycket mellan åren motverkades effekten av intensiv markanvändning till viss del. Framför allt gynnades mer ovanliga eller sällsynta arter.

Metamorfosens mysterier mikro-skannade

Genom att använda datortomografi i mikroformat har man följt utvecklingen av puppor av tistelfjäril, Vanessa cardui. Enskilda puppor kunde skannas upprepade gånger under puppstadiets ca två veckor. I en fascinerande animation visas utvecklingen av traké-systemet och magtarmkanalens mellandel.

Vitvingar i minoritet kan drivas till specialisering

Det verkar inte bara fjärilsskådare som har svårt att skilja på skogsvitvinge, Leptidea sinapis, och ängsvitvinge, Leptidea juvernica. Arterna förekommer ju ofta tillsammans, och det har visat sig att vitvingehanar kan uppvakta honor av andra vitvingearter med samma entusiasm som honor av samma art, trots att det sällan eller aldrig leder till parning.

Ögonfläckar på vingkanten lurar fåglar i dåligt ljus

Många gräsfjärilar har relativt små ögonfläckar i utkanten av vingarna. Dessa ögonfläckar är oftast svarta med en vit pupill, och omgivna av en gulaktig yttre ring. Den vita pupillen reflekterar UV-ljus mycket bra. Tidigare försök har inte visat på någon övertygande avskräckningseffekt, men i den här studien har man tittat på hur blåmesar reagerar på dårgräsfjärilar, Lopinga achine, under olika ljusförhållanden.

Grekisk fjärilsfauna påverkas av klimatförändringar

I nationalparken Dadia i nordöstra Grekland har man genomfört fjärilsinventeringar 1998, 2011 och 2012. Det var stor skillnad i artsammansättningen mellan 1998 och 2011-12, men inte mellan 2011 och 2012. Framför allt var det arter som förknippas med högre höjd och svalare miljöer som minskat i antal.

Kvickgräsfjäril i Saharas oaser – en urtida övervintrare

Kvickgräsfjäril, Pararge aegeria, förknippar vi ju mest med skogsgläntor, men den finns spridd i hela Europa, och i Nordafrika, till och med i oaser i norra Sahara. Europeiska populationer skiljer sig ganska tydligt genetiskt från de nordafrikanska, som sinsemellan är ganska lika.

Sidor

Webbplatsen är byggd med open-source systemet Drupal och är utvecklad av webbyrån Happiness.
Information om Cookies   Om personuppgifter