Buddleja, Buddlia davidii, och kungsmynta, Origanum vulgare, är välkända fjärilsmagneter i våra sensommarträdgårdar. Men tittar vi efter mer noggrant kan vi se att olika fjärilsarter föredrar olika slags nektarkällor. För att locka så många olika slags fjärilar som möjligt är det en god idé att ha flera sorters blommor.
Forskningsartiklar
Omega-3-fettsyror i raps kan ge rovfjäril problem
Med hjälp av genmodifiering har man fått oljeväxter att göra omega-3-fettsyror, som annars bara finns i vattenlevande organismer. När larver av rovfjäril, Pieris rapae, fått foder med dessa fettsyror, motsvarande de halter som finns i oljeväxternas blad, har de fullbildade fjärilarna fått deformerade vingar.
Rovfjärilar räknar prickar för att skilja hanar och honor
Rovfjärilar, Pieris rapae, med två svarta prickar på var vinge lockar flygande hanarna att komma närmare, men honorna bara intresserar sig för fjärilar med en svart prick på var vinge. Hanar som med hjälp av märkpenna försetts med två prickar väcker visst intresse hos andra hanar, men inte alls lika mycket som en riktig tvåprickig hona gör.
Varmare klimat kan göra alpina fjärilar osynkade
På ett decennium verkar flygmönstret för den alpina arten allmän svartgräsfjäril, Erebia epiphron, förändrats. De börjar flyga nästan två veckor tidigare, och flyger under en längre period. Det totala antalet fjärilar under en säsong verkar inte ha ändrats, men tidigare ökande antalet fjärilar snabbt i början av säsongen och klingade sedan av lite långsammare. Nu ökar antalet inte alls så fort, och under högflygningen är färre fjärilar aktiva.
Säsong och släktdrag avgör om tistelfjärilen kan leva av hundtunga
Larver av tistelfjäril, Vanessa cardui, syn. Cynthia cardui, som lever på växten hundtunga, Cynoglossum officinale, på försommaren överlever ganska bra, men senare på sommaren tappar växten i näringsvärde och blir så giftig att larverna dör.
Salt ger ihärdigare uppvaktning
Battus philenor, (eng: Pipevine swallowtail) är en blåskimrande nordamerikansk släkting till vår svenska makaonfjäril. Battus-hanar av som fått en saltlösning gör längre flyguppvisningar för att uppvakta honor än hanar som bara fått vatten. Däremot blev de varken starkare, snabbare eller uthålligare när de flög utan att uppvakta honor.
Kungsmynta lockar blåvingar för att bekämpa myror
Kungsmynta, Origanum vulgare, är i Sydeuropa en vanlig värdväxt för svartfläckig blåvinge, Maculinea arion. Kungsmynta med bon av rödmyror, Myrmica spp., bland sina rötter avger det lättflyktiga ämnet carvacrol, som dels är giftigt för andra myrarter, dels lockar svartfläckiga blåvingehonor.
Fjärilar i regnskogens tak påverkas 30 år efter kalhyggen
Ännu tre decennier efter att all huggning upphört i regnskogen finns det bara hälften så många fjärilsarter bland trädkronorna i områden som tidigare kalhuggits jämfört med platser där man selektivt plockat ut vissa värdefulla träd. Även nära marken och i mellanskiktet fanns färre fjärilsarter.
Färre fjärilar starkt kopplat till neonikotinoider
Neonikotinoider är en typ av bekämpningsmedel mot insekter introducerades på 1990-talet. Under perioden 1999–2012, när användningen av neonikotinoider snabbt ökade i Storbritannien, minskade fjärilspopulationerna med ca 20%. Mindre tåtelsmygare, större tåtelsmygare och nässelfjäril har alla minskat med mer än 60% under 2000–2009.
Rutnät kompletterar fritt valda inventeringsplatser
Hur väl speglar de fritt valda inventeringsslingorna och -punkterna i Svensk Dagfjärilsinventering det svenska landskapet som helhet? När inventerar väljer fritt kan platser nära bostaden eller med många, kanske också sällsynta, fjärilar bli överrepresenterade. Platser som inte upplevs som lockande förbises lätt, liksom mer svårtillgängliga områden.
Forntida växtval påverkar uttryck av gener hos tistelfjärilens larver
Tistelfjäril är kanske den fjäril som kan använda flest olika värdväxter för sina larver. När larverna äter olika växter slås olika uppsättningar av gener på. Vilka gener som aktiveras beror till stor del på om värdväxten tillhör de ”traditionella” värdväxter som vinterpraktfjärilarnas förfäder levde av eller om de börjat användas mer nyligen av tistelfjärilen.
Enkla skötsel-ändringar av ängsmark kan gynna fjärilar
Genom att vänta med första slåtter till 15 juli eller spara 10-20% av området oslaget ökade antalet försommarfjärilar, och antalet specialist-arter ökade i marker där refuger sparats oslagna.
Återställning av myrar gynnar specialiserade fjärilar
När man återställt vattennivån och avverkat högre träd på myrar som tidigare dränerats, är det framför allt fjärilsarter som är specialiserade på myren som livsmiljö som gynnades. Redan 1-3 år efter restaurering började sammansättningen av både fjärils- och växtarter mer likna den på mossar som aldrig dränerats.
Brittisk biologisk mångfald mest påverkat av förändrat jordbruk och klimat
Brittiska experter har tittat närmare på populationsutvecklingen för 400 arter av djur och växter sedan 1970-talet, och de förändringar i jord-och skogsbruk, klimat, miljöföroreningar av olika slag, naturskyddsåtgärder mm. som skett under samma period. De konstaterar att det allt mer intensifierade jordbruket och klimatförändringarna verkar ha störst betydelse.
Kalhygget – människoskapad miljö med förbisedd artrikedom
Vid inventering av östgötska kalhyggen fann man hela 46 fjärilsarter. De hyggen där skogen planterats helt eller delvis på tidigare ängsmark hade i medeltal högre antal arter och fler individer per hektar än de hyggen vars skog hade planterats på tidigare barrskogsklädd mark.
Mikroklimat viktigare än värdväxt för brun gräsfjäril
När honor av brun gräsfjäril, Coenonympha hero, ska lägga ägg bryr de sig inte så mycket om på vilken växt äggen hamnar. Istället söker de efter platser med mycket sol och tillräckligt fuktig mark, antagligen för att försäkra sig om att larverna hamnar på en varm plats men där risken att gräset vissnar under sommaren inte är allt för stor.
Finska försök att återetablera mnemosynefjäril
När man försökt återintroducera mnemosynefjäril, Parnassius mnemosyne, i Helsingfors-området har man haft varierande framgång. En lyckad etablering kunde ske på en lokal där det fanns gott om värdväxten stor nunneört och som omgavs av skog.
Nässelfjäril och påfågelöga får maka på sig när kartfjärilen kommer
Under 2001-2006 rapporterades skånska nässelfjärilar, Aglais urticae, och påfågelöga, Inachis io, från både odlingsmark och mer beskogade miljöer. Några år senare, 2009-2012, hade nässelfjäril, och i viss mån påfågelöga, börjat dra sig undan från de mer skogsnära lokalerna, där kartfjärilen, Araschnia levana, nu etablerat sig.
Bastardsvärmarlarvens försvar är mycket mer än cyanid
När larver av sexfläckig bastardsvärmare, Zygaena filipendulae, känner sig hotade sprutar de en klibbig vätska på sin angripare. De mikroskopiska dropparna klistrar ihop angriparens ben, antenner och mundelar, och stelnar efter några minuter. Vätskan innehåller också en mängd ämnen som är skadliga för angriparen, men den omtalade cyaniden frigörs först om larven skadas så svårt att hemolymfa läcker ut.
Invasion av gullris hotar myror och blåvingar
Höstgullris (Solidago gigantea) och Kanadagullris (S. canadensis) har snabbt blivit ett hot mot gräsmarker i Centraleuropa. Förutom att de tränger bort den inhemska floran, försvinner även de arter av rödmyror som härbärgerar larver av alkonblåvinge, Phengaris alcon, syn. Maculinea alcon, och närbesläktade blåvingar.
