Olika fjärilsarter har mycket olika förmåga att reglera sin kroppstemperatur i förhållande till omgivningen. Arter som är beroende av mikroklimat med lämplig temperatur är mer känsliga än de som t.ex. är bättre på att vinkla vingarna på olika sätt mot solen.

I klimatförändringarnas spår kan fjärilarnas förmåga att hålla en optimal kroppstemperatur under flygperioden få en stor betydelse. Temperaturen kan regleras genom olika beteenden, t.ex. att vinkla vingarna på olika sätt för att värma upp sig om de är kalla eller minska solexponeringen om de är för varma. Fjärilen kan också välja olika mikroklimat som erbjuder lite varmare eller kallare lägen än t ex ett öppet fält.

För att undersöka hur effektiva dessa metoder för temperaturreglering är har man i Storbritannien undersökt kroppstemperaturen i fält på nästan 3800 fjärilar av 29 arter. Man mätte också temperaturen där fjärilen slagit sig ner, dvs. temperaturen i det valda mikroklimatet. Genom att jämföra kroppstemperatur, mikroklimat och lufttemperaturen ca en meter över öppen mark försökte man avgöra hur stor betydelse mikroklimatet hade i förhållande till fjärilens beteende för att framför allt undvika överhettning.

Olika arter visade sig ha olika förmåga och strategier för temperaturreglering. Arter med stora vingar och ljusa färger hade bättre förmåga att buffra för omgivande temperatur. Att vitfjärilar generellt var bättre på detta än de oftast rätt mörka praktfjärilarna är därför inte så konstigt. Arter som var mer beroende av mikroklimatet, såsom mindre guldvinge (Lycaena phleas) eller kamgräsfjäril (Coenonympha pamphilius) hade ofta sämre buffringsförmåga. Under de senaste ca 40 åren har mikroklimat-beroende arter minskat i antal klart mer än de arter som är bättre på att reglera kroppstemperaturen med sitt beteende. Att veta mer om hur beroende en art är av av olika mikroklimat kan vara en viktig kunskap för att kunna skydda temperaturkänsliga arter.