Forskningsartiklar

Fjärilslarvernas värdväxter– Mycket mer än en midsommarbukett

Att veta exakt vilka växter som olika fjärilslarver använder som värdväxter är nödvändigt för effektiva naturskyddsåtgärder.

Monarker migrerar söderut allt senare

Allt varmare hösttemperaturer i norra Nordamerika verkar försena höstmigrationen av monarkfjärilar, Danaus plexippus. Under 29 år har flytten förskjutits med sex dagar per decennium, vilket kan få förödande konsekvenser.

Mindre kräsna sydrovfjärilar sprider sig snabbt norrut

Sydrovfjärilen, Pieris mannii, har på bara 10 år spridit sig 1000 km norrut. I de nykoloniserade tyska områdena använder honorna fler värdväxter och lägger fler ägg än honor från ursprungsområdet i Sydfrankrike.

Vad tittar du på?

Kvickgräsfjärilens hanar gärna sitter och spanar i en solig glänta. Men vad ser de egentligen?  Man har kartlagt exakt hur de placerar sig i sina respektive revir.

Många slags pollinerare ger större bomullsskörd

I amerikanska bomullsodlingar har man upptäckt att fjärilar och flugor besöker andra blommor på bomullsplantan än bina, och dessutom är på plats tidigare på morgonen än bin. Därmed ökar också bomullsskörden.

Två generationer påfågelöga i Belgien

Påfågelögat, Agalis io, har numera skiftat från en till två generationer per år i Belgien. Medborgarforskning i form av rapporterade fjärilsobservationer visar en stor våg av nykläckta fjärilar i månadsskiftet augusti-september.

Vackra fjärilar skyddas oftare än alldagliga

Det satsas större resurser på att skydda stora, vackra arter än mer anonyma. Bland de dagfjärilsarter som listats i EU:s habitatdirektiv finns flera sk. karismatiska arter, trots att deras skyddsbehov är lågt. Samtidigt saknas de flesta verkligt sårbara arterna, som sällan är så praktfulla.

Flyttande fjärilar världen runt

Att vissa fjärilsarter migrerar är välbekant, om inte annat så efter den enorma vågen av tistelfjäril, Vanessa cardui, våren 2019. De mest kända exemplen är förstås de nordamerikanska monarkfjäril, Danaus plexippus, och tistelfjäril.

Kapprustning i grönsakslandet – Kålväxter dödar fjärilsägg

En del korsblommiga växter har ett mycket speciellt försvar. När ett fjärilsägg placeras på ett blad reagerar växten genom att låta ett litet område under och omkring ägget dö. Därigenom torkar ägget, och larven dör innan den kan kläckas, och därmed minimerar växten skadan.

Monarken förändras när den blir bofast

Monarkfjäril, Danaus plexippus, är mest känd för sina långa årliga migrationer i Nordamerika. Men det bildar också stationära populationer. Ju fler generationer de varit bofasta desto mindre, kortare vingar får de.

Kupade vingar ger extra kraft

Fjärilars stora, breda vingar har ansetts vara ganska ineffektiva. Vindtunnelförsök i Lund visar att de när de flexibla vingarna kupas i flykten ger de både mer kraft och bättre effektivitet än man tidigare trott.

Hur man tar det kallt viktigt för artens framtid

Olika fjärilsarter har mycket olika förmåga att reglera sin kroppstemperatur i förhållande till omgivningen. Arter som är beroende av mikroklimat med lämplig temperatur är mer känsliga än de som t.ex. är bättre på att vinkla vingarna på olika sätt mot solen.

Varför flyttar inte backvisslaren norrut?

I Sverige förekommer backvisslaren, Pyrgus armoricanus, bara i sydöstra Skåne. Utplanteringsförsök visar att de mycket väl kan etablera sig längre norrut, men deras dåliga spridningsförmåga gör dem beroende av täta nätverk av inte allt för små lokaler.

Ju fler släktingar desto mer larv-parasitoider

Larver av nässelfjäril, påfågelöga, amiral och kartfjäril (Aglais urticae, A. io, Vanessa atalanta och Araschnia levana) har alla brännässla (Urtica dioica) som värdväxt, och delar  också parasitoider.

Askskottsjukan hotar många arter

Ask, Fraxinus excelsior, hotas av askskottsjukan, en svampsjukdom. Askskottsjukan hotar inte bara asken, utan även många arter som är knutna till trädet, i Sverige 483 arter. För asknätfjärilen innebär askskottsjukan ytterligare ett hot. Många arter som är knutna till ask kan inte använda andra trädslag, eller har dem lika hotade almen som alternativ.

Väder och klockslag avgör inventeringsresultat

Sannolikheten att upptäcka en fjäril påverkas av flera faktorer, som temperatur, vind, molnighet och tid på dagen. Kanadensiska försök visar stora skillnader i sannolikheten att upptäcka fjärilar även inom ramarna för slinginventeringar. Sämre väder och tidiga eller sena rundor ökar risken att man helt missar en fjärilsart under inventeringen, trots att den finns i området.

Restaurering av torvmossar kräver både vatten och tid

Restaurering av utdikade torvmossar tar mycket lång tid. Trollsländor, växter och fjärilar tar olika lång tid på sig att återkolonisera mossarna, och kompletterar varandra som indikatorer på hur restaureringen fortskrider.

Tostefjärilens parasitstekel funnen från skivbordet

En parasitoid stekel orsakar kraftiga svängningar i antalet tosteblåvingar, Celastrina argiolus, med ca. 4 år långa cykler. Med statistiska metoder kan man visa att stekeln troligen troligen kom till Yorkshire samtidigt med de första tosteblåvingarna på 1990-talet.

Japansk blåvinge indikator efter Fukushima-olyckan

Blåvingen Zizeeria maha har används som en indikator på effekten av kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011. Under de första åren fann man många missbildade fjärilar, och olika försök visar ett tydligt samband mellan markstrålningen och missbildningar och andra förändringar.

Temperaturpåverkan varierar mellan blåvingearter och utvecklingsstadier

Fjärilsarter som lever i samma miljö kan ändå påverkas på helt olika sätt av klimatförändringar. Beroende på art och utvecklingsstadium kan högre temperaturer ge endera större eller mindre blåvingehanar, eller inte påverka storleken alls. Honornas storlek verkar inte variera med temperaturen i samma utsträckning.

Sidor

Webbplatsen är byggd med open-source systemet Drupal och är utvecklad av webbyrån Happiness.
Information om Cookies   Om personuppgifter