Forskningsartiklar

Restaurering av torvmossar kräver både vatten och tid

Restaurering av utdikade torvmossar tar mycket lång tid. Trollsländor, växter och fjärilar tar olika lång tid på sig att återkolonisera mossarna, och kompletterar varandra som indikatorer på hur restaureringen fortskrider.

Tostefjärilens parasitstekel funnen från skivbordet

En parasitoid stekel orsakar kraftiga svängningar i antalet tosteblåvingar, Celastrina argiolus, med ca. 4 år långa cykler. Med statistiska metoder kan man visa att stekeln troligen troligen kom till Yorkshire samtidigt med de första tosteblåvingarna på 1990-talet.

Japansk blåvinge indikator efter Fukushima-olyckan

Blåvingen Zizeeria maha har används som en indikator på effekten av kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011. Under de första åren fann man många missbildade fjärilar, och olika försök visar ett tydligt samband mellan markstrålningen och missbildningar och andra förändringar.

Temperaturpåverkan varierar mellan blåvingearter och utvecklingsstadier

Fjärilsarter som lever i samma miljö kan ändå påverkas på helt olika sätt av klimatförändringar. Beroende på art och utvecklingsstadium kan högre temperaturer ge endera större eller mindre blåvingehanar, eller inte påverka storleken alls. Honornas storlek verkar inte variera med temperaturen i samma utsträckning.

Konsten att laga en sugsnabel

De flesta fjärilar kan återförena sin sugsnabel om dess halvor av någon anledning separerats. Saliven verkar ha en avgörande roll för att kunna utföra reparationen.

Ängsmetallvinge en färggrann fuktighetsmätare

Ängsmetallvingens, Adscita statices, är känd för sin metallic-gnistrande gröna eller blågröna färg, med den kan lika gärna vara rödbrun, eller färgvarianter däremellan. Färgen förändras under dygnet, och skiftningen beror på att fukt trängt in i täckfjällens många ytlager.

Rovfjärilens erövring av världen

Hur historia och genetik bekräftar varandra. Rovfjärilen, Pieris rapae, är en invasiv art och svår skadegörare inom lantbruket i stora delar av världen. Med hjälp av både historiska källor och genetisk information om fjärilar från många olika länder kan man kartlägga hur rovfjärilen spridit sig i människans kölvatten.

Nässelfjärilens val - En eller två generationer?

När dagarna är korta väljer vuxna nässelfjärilar att förbereda sig för övervintring. Men med många dagsljustimmar, som kring midsommar, väljer många av dem att fortplanta sig direkt, för att en extra sommargeneration ska hinna utvecklas.

Koner på linsen ger fjärilsögat märkliga egenskaper

Linserna på fjärilars fasettögon täcks av mikroskopiska koner. Dessa nanostrukturer kan göra att ögat fungerar bra även om det helt eller delvis täcks av vatten, kan hålla ögat rent från smuts och kanske kan förklara varför vissa nattfjärilar dras till UV-ljus.

Ammoniak lockar svalstjärtfjärilar

Fjärilshanar ses ofta suga vätska från urinfläckar på marken, spillning och till och med döda djur. Japanska fältförsök visar att svalstjärtsfjärilar lockas av doften av ammoniak.

Reflektion av nära infrarött ljus varierar med klimatet

Fjärilar från varma, soliga områden reflekterar mer nära infrarött ljus än de från svalare, molnigare lokaler, framför allt från mellankropp och vingbaser. Det är viktigt för regleringen av kroppstemperatur i olika miljöer.

Miljöval avgör värdväxt för rapsfjäril och rovfjäril

Även om rovfjäril och rapsfjäril ofta förekommer tillsammans använder de oftast olika värdväxter för sina larver. Försök med svenska fjärilar visar att det snarare beror på att de söker sig till olika miljöer än en egentlig skillnad i vilka växter de föredrar.

Liljor kan pollineras av fjärilsvingar

Stora blommor med klara färger och långt utskjutande ståndare och pistiller, som t ex olika liljor, kan pollineras av medelstora eller stora fjärilar. Det sker genom att pollen fastnar på vingarna när fjärilarna letar nektar djupt nere vid kronbladens bas.

Skogen viktig för gräsmarksarterna

Ett landskap med hög andel skogsmark ökar artrikedomen bland svenska fjärilar. Skogen ger  lä och skugga för öppna marker. Vissa hyggen, vägrenar och andra öppnare delar av skogsmarken lockar också ett stort antal fjärilar.

Vårens och sommarens vitvingar har olika könsorgan

Könsorganen hos svenska ängsvitvingar har jämförts med italienska hanar av Reals vitvinge och skogsvitvinge från både vår- och sommargenerationerna. De största skillnaderna fanns mellan arterna, men inom varje art fanns tydliga skillnader mellan vår- och sommargenerationerna.

Lokala anpassningar avgör valet mellan en eller två generationer

I ett smalt bälte tvärs över Sverige, i höjd med Öland och Gotland in över Smålands högland har vissa populationer av kvickgräsfjäril, Pararge aegeria, två generationer per år medan andra bara har en. Nya försök visar att lokala anpassningar har stor betydelse. Bland annat påverkas larvernas utvecklingstakt på skilda sätt av dagslängden, beroende på om populationen är anpassad för en eller två generationer.

Snabb anpassning till ny resurs kan bli en fälla

När en naturlig gräsmark omvandlades till betesmark blev nätfjärilen Euphydryas editha beroende av den främmande arten svartkämpar, Plantago lanceolata, som värdväxt. Efter några decennier upphörde betesdriften, och mikroklimatet blev för skuggigt för larverna. Trots det fortsatte honorna att enbart lägga ägg på svartkämpar, och på bara ett par år försvann fjärilen helt från området.

Kapprustning mellan växter och fjärilar

Det pågår en ständig utveckling, för att inte säga kapprustning, mellan växter och växtätare. Fjärilarna i släktet Heliconus, och några andra mycket närstående släkten, är mycket specialiserade, och använder bara släktet Passiflora, passionsblommor, som värdväxter. I en översikt presenteras många av de raffinerade krigslisterna i kampen mellan passionsblommor och fjärilar, där kemisk krigföring, kamouflage och legosoldater hör till  vardagen.

Mjöldagg i maten problem för larver

Värdväxtens kondition påverkar fjärilslarvers tillväxt och immunsystem. När ängsnätfjärilens, Melitaea cinxia, larver lever på svartkämpar, Plantago lanceolata, som smittas av mjöldagg försvinner den tillväxt-stimulerande effekten som ämnen i växten normalt har.

Pärlemorfjärilar visar problem med genetisk artbestämning

Den allt mer använda DNA-streckkodningen kan ge märkliga resultat när den används för att artbestämma pärlemorfjärilar. Enligt denna analys av mitokondrie-DNA skulle släktet Brenthis delas in på ett helt annat sätt än de arter som klassisk taxonomi eller analys av cellkärnans DNA visar.

Sidor

Webbplatsen är byggd med open-source systemet Drupal och är utvecklad av webbyrån Happiness.
Information om Cookies   Om personuppgifter