Sydrovfjäril, Pieris mannii, har under de senaste två decennierna spridit sig från sydvästra Frankrike genom Europa till Nordtyskland (se t ex Mindre kräsna sydrovfjärilar sprider sig snabbt norrut).

I Schweiz har man noterat att sydrovfjäril framför allt rapporteras från urbana miljöer. För att undersöka om den verkligen föredrar stadsmiljöer valdes 20 försöksplatser i bostadsområden i städer av olika storlekar, alla på det schweiziska mittlandet, och 20 matchande lokaler i mer naturliga fjärilsmiljöer, som ängs- och betesmark. Alla vitfjärilar man såg under augusti och till mitten av september infångades, artbestämdes, märktes och släpptes igen.

Sydrovfjäril fanns på 19 av de 20 stads-lokalerna, men inte på någon av de naturliga fjärilslokalerna. Däremot sågs raps- och rovfjäril, P. napi resp P. rapae) på båda slags lokaler. I de större städerna var sydrovfjäril oftast den klart vanligaste vitfjärilen, medan raps- och rovfjärilar framför allt fanns i de mindre städerna.

Sydrovfjäril kan under gynnsamma förhållande utvecklas från nykläckt larv till äggläggande hona på 30 dagar. Från fältobservationer har man noterat flera, delvis överlappande generationer, kan ske så många som sex generationer under en säsong.

Var fjärde sydrovfjäril återfångades minst en gång 1-20 dagar efter den första fångsten. Av rovfjärilarna, som är (ö)kända för att ha spridit sig snabbt över världen, återfångades bara 4%. I sitt ursprungsområde är sydrovfjäril snarast en lokaltrogen habitat-specialist, knuten till klippiga miljöer och ett fåtal värdväxter. Stadsbebyggelsen kanske ger fjärilarna en liknande upplevelse.

Foto: Zeynel Cebeci, WikiCommons