På Gotland har skötseln av Natura 2000-områden, avsatta för att skydda väddnätfjäril, Euphydryas aurinia, huvudsakligen skötts genom EU-subventionerat bete. De betade områdena har klart färre fjärilar än obetade marker, en skillnad som ytterligare förstärktes när betet var dåligt på grund av torka.

Skötseln av Natura 2000-områden finansieras ofta genom bete,som subventioneras med bidrag genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP. På Gotland har man följt populationer av väddnätfjäril, Euphydryas aurinia, inom och utanför de Natura 2000-områden som avsatts för att skydda dem, och på betade respektive obetade marker. Studien baseras på data från 2017, ett ”normalt” år, och 2019, året efter den extrema torkan, som orsakade en kraftig minskning i antalet väddnätfjärilar.

Under 2017 var populationstätheten mer än dubbelt så hög i obetade områden än i betade. Effekten var ännu större under 2019, då obetade marker hade mer än fem gånger fler väddnätfjärilar per hektar.

Under 2019 inventerade man även orkidéer och potentiella nektarkällor i studieområdet. Obetade områden hade nästan sju gånger så många blommande plantor per kvadratmeter, och mer än 12 gånger så många orkidé-plantor som i de betade områdena.

De gotländska markerna är mycket känsliga för överbete, ett problem som ökar ytterligare under år med dålig fodertillgång. Förutom att mängden blommor, dvs nektarkällor och värdväxter, minskar av betet så trampar djuren sönder ägg, larver och puppor.

Liknande problem har rapporterats från många håll i Europa, där EU-subventioner till betesdrift i Natura 2000-områden motverkat syftet med naturskyddet. Om inte det nuvarande regelverket anpassas för att tillåta lägre betestryck i känsliga områden, kan hotet mot de sårbara arterna öka istället för att ge det avsedda skyddet.

Foto: Charles J. Sharp, from Sharp Photography, sharpphotography, Wikimedia Commons