Torkan drabbade Kaliforniens bergsfjärilar

- men på låglandet frodades de.

Dagens klimatförändringar innebär inte bara höjda medeltemperaturer, utan också att extrema väderförhållanden väntas uppkomma allt oftare. Därför kan uppgifter om hur djur och växter klarat av sådana extrema händelser vara av särskilt intresse. Torkan och värmen i Kalifornien under 2011-2015 saknar motstycke under de senaste 1000 åren. Fjärilsobservationer från tio lokaler i norra Kalifornien finns samlade från 1985 och framåt. Lokalerna är spridda från Sacramentoflodens delta och dalgång, några få meter över havet till Sierra Nevadas krön, nära 2800 möh.

Under torkåren började fjärilsarterna generellt att flyga tidigare på samtliga lokaler, och i mer låglänta områden förlängdes flygtiden. Antalet observerade arter liksom antalet fjärilar ökade också på låglandet. I de högre bergsområdena blev däremot flygtiden kortare, och antalet arter minskade på högre höjder under torkåren. Fjärilsarter knutna till låglandet verkar alltså bättre motstå den stora påfrestningen av långvarig torka. Det kan ha flera orsaker, t ex att de har oftast har flera generationer per år, och kombinationen av tidigare start på flygsäsongen, och totalt längre flygtid kan innebära att de hunnit med någon extra generation under dessa varma år. Det finns även en möjlighet att bevattning i jordbrukslandskapet mildrat effekterna av torkan för en del fjärilsarter, även om man inte kunde kunde belägga det i denna studie. I kontrast föredrar fjärilsarter knutna till bergsområden svalare miljöer och har oftast bara en generation per år. Framför allt verkar de högre nattemperaturerna under de varma, torra åren vara ett problem. Nattemperaturerna har framför allt stigit på bergssidorna, och för varje grad Celsius dygnets lägsta temperatur ökat sågs i snitt mellan 0,5 och 6,5 färre arter på de högst belägna lokalerna. Torrare, varmare väder gör också att växter anpassade för mer svala och fuktiga förhållanden far illa, och därmed ofta utgör sämre värdväxter och nektarkällor för bergens fjärilar.

Huvuddelen av datamaterialet är insamlat av en enda person, prof. Art Shapiro, och såväl fjärilsarterna som lokalerna finns mycket fint presenterade på en trevlig websida: http://butterfly.ucdavis.edu/

Lycaena nivalis, en av många fjärilsarter som observerats på de högst belägna fjärilslokalerna i studien. Foto: Judy Gallagher - CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=54631862

FULLTEXT PDF: https://doi.org/10.1186/s40665-018-0039-x

Referens: Forister ML, Fordyce JA, Nice CC et al. Impacts of a millennium drought on butterfly faunal dynamics. Climate Change Responses. 2018;5. doi:10.1186/s40665-018-0039-x

Tillbaka till listan