Förskjuten blomning som försvar mot fjäril
Genom att förskjuta tiden för blomning och frömognad kan en växt minska skadorna av en säsongsberoende växtätare, vad man kan kalla ett slags fenologisk flykt. I Dibbinsdale-reservatet söder om Liverpool har man studerat hur två former av ängsbräsma, Cardamine pratensis, som blommar vid olika tidpunkter möter hotet från larver av aurorafjäril, Anthocharis cardamines.
Aurorafjärilar föredrar att lägga ägg på plantor med stora blomställningar och många blommor, helst just när de börjar blomma. Då får larven god tillgång på mognande frö under hela sin utvecklingstid.
Den tidigblommande ekotypen av ängsbräsma börjar blomma i april, nästan 4 veckor tidigare än den senblommande formen. Den första vårblomningen består framför allt av mellan- och rikblommande skott. Genom att tidigarelägga blomningen kan den tidigblommande formen hinna så långt i utvecklingen att de inte längre lockar till äggläggning. Fåblommiga plantor förekommer under en längre period, men ratas av honorna, eftersom de inte ger tillräcklig näring för larverna. Det verkar vara en fungerande strategi, för bara tre larver i sista larvstadiet hittades på de 437 tidigblommande plantorna.
Blommande ängsbräsma med en liten rapssugare på besök, en av aurorafjärilens konturrenter om kålväxterna.
När den senblommande formen börjar blomma är aurorafjärilarna redan i full fart, och förändringar i blomtid är inte ett lika effektivt skydd. Fröproduktionen hos en angripen senblommande planta minskar i snitt med 70%, och det är inte ovanligt att en larv kan äta alla frön i blomställningen innan de hunnit mogna. Men fröutvecklingen går betydligt snabbare än tidigt om våren, och om äggen läggs mer än en vecka efter att första blomman slagit ut hinner åtminstone en del frön mogna. Larven hinner då inte äta så många frön att den kan utvecklas till sista larvstadiet.
Klimatförändringar förändrar fenologin för både växter och djur. Det vara extra viktigt att kartlägga skillnader mellan tidiga och sena former för att kunna förstå hur olika populationer kan påverkas.
Foto: CKG