Hej, så här under vintermånaderna kan man ta sig tid till att både studera samt att fundera. Jag har under ett par dagar funderat över fjärilarnas namn och fastnat för några arter som jag tycker har lite udda namn. Apollofjäril, mnemosynefjäril, frejas och friggas pärlemorfjäril, krattsnabbvinge,
luktgräsfjäril samt tosteblåvinge.

Apollofjäril och mnemosynefjäril namngavs båda av Carl von Linné och min bästa gissning till varför han gav dem namn efter grekiska gudar, är att dessa fjärilar påminner om gudastatyer i grekisk marmor.

Frejas pärlemorfjäril och friggas pärlemorfjäril namngavs båda av Carl Peter Thunberg som var en av Linnés lärjungar. Varför namngav han dem efter nordiska gudar? Min gissning är att han inspirerades av Linnés namngivning av apollofjärilarna och så ville han väga upp det hela med gudar från den nordiska mytologin.

Krattsnabbvinge har säkert inte fått sitt namn av att den krattar manegen utan av att den lever i krattekskog. Vad är då en krattekskog? Det är en lågbevuxen ekskog ofta bestående av mestadels bergek.

Att luktgräsfjäril fått sitt namn av luktgräs är inte svårt att lista ut, men vad är då ett luktgräs? Luktgräs var gräs som man förr tog in i huset och hängde upp för att det skulle lukta gott. Det var flera sortes gräs man använde, bl.a. hässlebrodd och vårbrodd.

Till sist tosteblåvingen som liksom många andra fjärilar fått sitt namn efter sin värdväxt. Den delar denna värdväxt med citronfjäril som också kallats för tostefjäril. Vilken är denna värdväxt, jo det är brakved. Brakved var en medicinalväxt och kallades sedan gammalt för tröske eller tröste. I Småland där man ibland vänder på bokstäver kallades brakved för törste eller torste. Jag gissar att torste sedan förvanskades i Skåne till toste.

På bilden ser ni ett "tosteblad". Det är alltid spännande att vända på dessa och titta på undersidan. Foto. Wiktor Bergsand

Mvh
Tomas