Larver av nässelfjäril, påfågelöga, amiral och kartfjäril (Aglais urticae, A. io, Vanessa atalanta och Araschnia levana) har alla brännässla (Urtica dioica) som värdväxt, och delar  också parasitoider. Hur stor andel som blir parasiterade beror på vilken art det är, hur långt norrut de befinner sig, hur många av de andra arterna som finns på samma lokal.

Under 2017-2018 samlades 6777 larver av dessa fyra fjärilsarter in från 19 olika lokaler i Skåne, Småland och kring Stockholm. Kartfjäril saknas förstås fortfarande i Stockholm. Av alla insamlade larver var 22% parasiterade. Totalt identifierade man 11 olika arter av parasitoider (parasitflugor, praktparasitsteklar och bracksteklar), men nästan 77% av dem drabbades av någon av tre vanligaste parasitoiderna.

Nässelfjäril och påfågelöga var mest utsatta för parasitoider. Mer än 40% av de skånska nässelfjärilarna dog av angreppen, och 37% av larverna av påfågelöga. Andelen parasiterade larver avtog ju längre norrut de levt, och kring Stockholm var ungefär hälften så stor andel angripna. Amiral och nässelfjäril hade också flest arter av parasitoider. Bara ca 4% av kartfjärils parasiterades, och så gott som alltid av en enda art.

Påfågelöga och nässelfjäril drabbades också mer om det också fanns amiral och/eller kartfjäril på samma lokal. När nässelfjäril och påfågelöga förekom tillsammans fick nässelfjärilen mer parasitoider, men påfågelögat färre.

Det här kan givetvis påverka populationsdynamiken mellan arterna, även om andra faktorer också kan ha stor betydelse, t.ex. predation eller parasitering i andra utvecklingsstadier.