En del korsblommiga växter har ett mycket speciellt försvar. När ett fjärilsägg placeras på ett blad reagerar växten genom att låta ett litet område under och omkring ägget dö. Därigenom torkar ägget, och larven dör innan den kan kläckas, och därmed minimerar växten skadan.

Fenomenet har undersökts i en serie av försök. Det var framför allt släktet Brassica, dit t.ex. kål-grönsaker, raps och svartsenap hör, som reagerade med den här speciella blad-nekrosen. Vissa arter fick bara enstaka blekta fläckar medan andra svarade med många döda partier. Det är ett ganska effektivt försvar, eftersom ägg som utlöst bladnekros hade 40% lägre överlevnad än om bladen förblev normala.

Man testade också att placera ägg från olika fjärilsarter på bladen, men bara fjärilar av släktet Pieris, t.ex. rovfjäril, P. rapae, gav stark respons, Andra vitfjärilar, t.ex. citronfjäril, Gonepteryx rhamni, eller skogsvitvinge, Leptidea sinapis, gav mycket svagare svar, och ägg av påfågelöga, Agalis io, ingen reaktion alls. Alltså verkar bara arter som har kålväxter som värdväxter som utlösa nekroser.

Blad-nekros verkar vara en relativt ny evolutionär ”uppfinning”, som försvar mot de fjärilar som lärt sig bryta ner kålväxternas växtgifter. En del fjärilsarter har utvecklat motstrategier. Aurorafjäril, Anthocharis cardamines, placerar äggen i blomställningen, vilket inte ger någon nekros. medan t.ex. hagtornsfjäril, Aporia crategii, bytt till rosväxter som värdväxt.

Aurora-hona som just lagt ett ägg bland blomknopparna på en sommargyllen.

Foto: Piersis-ägg på kålrotsbld: Jonathan Bliss, Creative Commons

     Aurorafjäril på sommargyllen: CKG