Rödlistade fjärilsarter har ofta en kort förväntad livstid för varje enskild fjäril, framför allt i förhållande till artens totala flygtid under en säsong. Kort livslängd i förhållande till flygtiden gör att bara en liten andel av populationen flyger samtidigt, vilket minskar chansen att finna en partner och föröka sig.

Uppgifter om genomsnittlig livslängd för enskilda individer, och den totala flygtiden för arterna under en säsong har sammanställts från fältstudier av europeiska fjärilsarter. Totalt 50 arter kunde kartläggas på detta sätt, huvudsakligen från Centraleuropa. Av dessa finns 15 arter på den Internationella naturvårdsunionens, IUCN, rödlista, som Starkt hotad (EN, 4 arter), Sårbar (VU, 5 arter) respektive Nära hotad (NT, 6 arter). Övriga klassades som livskraftiga av IUCN, även om en del av dem kan ha annan status i enskilda länder.

De rödlistade arterna hade i snitt kortare individuell livslängd i förhållande till artens totala flygtid än de mer livskraftiga arterna.

Om bara en mindre del av individerna flyger samtidigt, är risken stor att de inte hinner finna en partner och lägga tillräckligt många ägg för att säkra populationens storlek inför nästa flygsäsong. Protandri, dvs att hanarna börjar flyga en tid före honorna, kan ytterligare förstärka problemet, framför allt om honornas kläckning försenas av dåligt väder och i små populationer. Kort livslängd minskar också möjligheten att sprida sig till nya områden, framför allt om det är långt mellan lämpliga miljöer.

Notera att svensk rödlistningsstatus kan skilja sig från den internationella listan. Exempelvis anses väddnätfjäril, Euphydryas aurinia, som livskraftig av IUCN, men sårbar i Sverige, medan starrgräsfjäril, Coenonympha tullia, räknas som sårbar av IUCN men livskraftig i Sverige.

Foto: PJC&Co, Wikipedia Common