Framtida förhöjda koldioxid-halter kan minska giftigheten hos sidenörter, Asclepias sp., som är värdväxter för monarkfjärilen, Danaus plexippus. Sidenörtens gifter är en viktig del av monarkfjärilens försvar mot parasiter. Ökad CO2-halt kan därför påverka balansen mellan värdväxt, fjäril och parasit.

Inom ett sekel förväntas koldioxidhalten i luften nästan fördubblas. Det är känt att höga CO2-halter oftast sänker näringsvärdet i växter, och kan även påverka andra kemiska egenskaper. Monarkfjärilens larver lever på olika arter av sidenört, som innehåller olika mängder av gifter kallade cardenolider. Rosensidenört, Asclepias incarnata, saknar nästan gift, men röd sidenört, Asclepias curassavica, har mycket höga halter. Vissa mer fettlösliga former av cardenolider minskar de skadliga effekterna av en encellig parasit hos monarkfjärilen.

I ett försök fick sidenörter växa i endera samma CO2-halt som idag, eller i förväntad framtida CO2-koncentration. Monarkfjärilslarver fick äta av bladen, och hälften av larverna utsattes för sporer av parasiten.

Störst effekt hade försöket på den röda sidenörten, där mängden och antalet former av cardenolider sjönk dramatiskt med förhöjd koldioxidhalt. Parasit-infekterade fjärilar som ätit dessa låg-giftiga blad hade kortare livslängd, tydligt minskad motståndskraft mot parasitinfektion och parasiterna producerade fler sporer. Oinfekterade fjärilar från höga koldioxidhalter, dvs. med låga gifthalter, levde snarare lite längre. Det kan bero på att det trots allt kostar larven en del att äta dessa gifter.

Förhöjda CO2-halter kan komma att påverka balansen mellan värdväxt, växtätare och parasit genom att påverka växternas kemiska sammansättning. Men parasiten kan ju inte sprida sig om dess värd, i detta fall monarkfjärilarna, blir så sjuk att den snabbt dör. Därför kan minskad giftighet i sidenörten gynna former av parasiten som inte påverkar fjärilarnas lika negativt som de gör nu.

Foto: DarkFrog, Wikimedia Commons