När dagarna är korta väljer vuxna nässelfjärilar att förbereda sig för övervintring. Men med många dagsljustimmar, som kring midsommar, väljer många av dem att fortplanta sig direkt, för att en extra sommargeneration ska hinna utvecklas.

Sen tidigare vet man att om nästan färdigvuxna larver av vinbärsfuks (Polygonia c-album) och påfågelöga (Aglais io) får många timmar dagsljus per dygn satsar åtminstone en del av dem på att snabbt förpuppas och direkt utvecklas till en extra sommarflygande generation, men om dagslängden är kortare blir det bara en generation.

Nässelfjärilen kan också ha en partiell sommargeneration i södra Sverige, och nu visar försök att det är den vuxna fjärilens förhållande avgör om den ska övervintra eller försöka hinna med en extra generation under sommaren. När larver från Stockholmstrakten föddes upp med endera 22 timmas dagsljus och ganska varmt, eller 12 timmars ljus och lite svalare fanns det ingen skillnad i andelen fjärilar som valde att förbereda sig för övervintring mellan grupperna. Det fanns heller ingen skillnad i hur bra de klarade att övervintra. Däremot påverkades de vuxna fjärilarna av dagslängden. Med bara 12 timmar dagsljus per dag utvecklade inte en enda av de 50 honorna mogna ägg. Av de fjärilar som fick 19 timmar ljus per dygn utvecklade nästan hälften av honorna mogna ägg. Alltså tar hälften av populationens honor alltid det säkra före det osäkra, oavsett dagslängd, och väljer att övervintra och sedan para sig under nästa vår. Den andra hälften känner av förutsättningarna; långa, varma dagar innebär en god chans att avkomman hinner utvecklas till nya fjärilar, och dessa också hinner äta tillräckligt för att klara en lång övervintring. Kortare dagar innebär att hösten närmar sig, och då är det bättre att försöka övervintra själv.

Frågan är om populationer från olika breddgrader skiljer sig åt i hur stor andel som försöker hinna med en extra generation? Kanske är nässelfjärilar från Skåne mer benägna att chansa än sina mer nordliga artfränder.

Foto: CKG