Rovfjäril

Rovfjärilens erövring av världen

2019-11-26

Hur historia och genetik bekräftar varandra. Rovfjärilen, Pieris rapae, är en invasiv art och svår skadegörare inom lantbruket i stora delar av världen. Med hjälp av både historiska källor och genetisk information om fjärilar från många olika länder kan man kartlägga hur rovfjärilen spridit sig i människans kölvatten.

Ett citizen science-projekt har  samlat in rovfjärilar från (hitintills) 32 länder. Med hjälp av olika DNA-analyser har man undersökt vilka underarter de tillhör, och hur dessa är besläktade med varandra. Dessutom får man ett ungefärligt mått på när de olika populationerna skilts åt.

Resultaten visar att urpopulationen troligen fanns i kring Medelhavets östra del, där största genetiska variationen finns. För några tusen år sedan började vi odla mer kålväxter, framför allt sorter med stor bladmassa, vilket gynnade fjärilarna. Med människans hjälp spreds den asiatiska underarten österut under samma tid som den allt intensivare handeln längs Sidenvägen blomstrade.

I Europa skiljer sig populationerna förvånansvärt lite mellan t.ex. Spanien och England. Det kan bero på både att människor länge rört sig kors och tvärs över kontinenten, men också att rovfjärilar ofta migrerar långa sträckor.

Från Nordamerika rapporteras de första rovfjärilarna på östkusten under 1850- och 1860-talen. De kom från Europa, troligen i flera omgångar under en 15 års-period. Därifrån spreds de västerut, uppenbarligen i takt med järnvägsutbyggnaden. Rovfjärilarna verkar har nått San Francisco bara några år efter järnvägen nått fram dit. Analyserna visar att det var rovfjärilar från San Francisco-området som under 1920-talet invaderade Nya Zeeland, och därifrån spridits vidare till Australien under 1930-talet.

Rovfjärilen är närmast unik i och med att dess spridning till Nordamerika, Nya Zeeland och Australien är så väl dokumenterad. Resultaten visar att en invasiv art kan anpassa sig och snabbt växa till i antal trots att den genetiska variationen är mycket begränsad till följd av att nya populationer bygger på så få individer.

Pieris-projektet har en egen mycket informativ websida, där dessa (och framtida) resultat presenteras:  http://www.pierisproject.org/

Foto: CKG

Referens: 

Ryan SF, Lombaert E, Espeset A, et al. Global invasion history of the agricultural pest butterfly Pieris rapae revealed with genomics and citizen science. PNAS. 2019;116: 20015–20024.

Contact name: 
Kontakt:
Webbplatsen är byggd med open-source systemet Drupal och är utvecklad av webbyrån Happiness.
Information om Cookies   Om personuppgifter