Hur väl speglar de fritt valda inventeringsslingorna och -punkterna i Svensk Dagfjärilsinventering det svenska landskapet som helhet? När inventerar väljer fritt kan platser nära bostaden eller med många, kanske också sällsynta, fjärilar bli överrepresenterade. Platser som inte upplevs som lockande förbises lätt, liksom mer svårtillgängliga områden.

Svensk Fågeltaxering använder istället ett fast rutnät över hela Sverige, och alla observationer inom en 2x2 km stor ruta registreras, oavsett om rutan ligger i en skog, mitt i en stad eller över vatten.

För att se om det fria valet av inventeringsplatser innebär problem har man inventerat fjärilar längs kanten på fyra ”fågelrutor” i Skåne och fyra i Norrbotten, och jämfört såväl naturtyper som fjärilsförekomst med fritt valda slingor i motsvarande områden.

I Skåne motsvarade transekterna från rutnätet bättre de statistiska uppgifter om naturtyper som finns, jämfört med de fritt valda slingorna, men i Norrbotten var skillnaden mellan rutnät och volontär-slingor små. Dock genomfördes dessa inventeringar 2010, då relativt få inventeringsslingor var registrerade, så fördelningen av marktyper i fritt valda slingor kan ha förändrats sedan dess.Olika miljöer uppvisade förstås olika antal fjärilar. I både Skåne och Norrbotten fann man många fjärilar i gräsmarker, men i Norrbotten fann man förhållandevis många fjärilar även på hyggen och bland bebyggelse. Allra flest fjärilar, och arter, per 100 m, fann man i kärr- och mossmark i Skåne.

Foto: CKG