
Tostefjärilens parasitstekel funnen från skivbordet
En parasitoid stekel orsakar kraftiga svängningar i antalet tosteblåvingar, Celastrina argiolus, med ca. 4 år långa cykler. Med statistiska metoder kan man visa att stekeln troligen troligen kom till Yorkshire samtidigt med de första tosteblåvingarna på 1990-talet.
Med ett varmare klimat har tosteblåvingen snabbt spridit sig norrut på de brittiska öarna, och sedan 1990-talet har den blivit relativt vanlig i Yorkshire. Antalet tosteblåvingar varierar kraftigt mellan olika år, huvudsakligen beroende på en parasitoid stekel, Listrodomus nycthemerus, som bara lever på tosteblåvingens larver. Ungefär vart 4:de år är nästan alla larver angripna av steklar, ett par år senare är nästan alla utan parasitoider. Trots att man under flera decennier haft tosteblåvinge i Yorkshire, och att deras antal svängde kraftigt hade man inte observerat Listrodomus-stekeln i regionen.
Data från fjärilsövervakningen i Yorkshire, Butterfly Conservation Yorkshire (BCY), undersöktes med hjälp av tidsserieanalys, en statistisk metod som kan visa hur värden tagna under en lång tid förändras enligt vissa mönster. Antalet observerade fjärilar per år mellan 1996 och 2017 studerades. I medeltal såg man ca. 1065 fjärilar per år, men mindre än hälften så många under bottenår och ca. 1600 fjärilar under toppår. Under 1996 – 2004 följdes det typiska mönstret med 4 år mellan två toppnoteringar i antal fjärilar. Efter 2004 verkar det dock snarare vara 6 år mellan topparna. Dessutom kunde man se att det genomsnittliga antalet fjärilar stadigt har sjunkit under denna senare period.
Den är alltså troligt att det funnits Listrodomus-stekelar i Yorkshire isedan tosteblåvingarna började bli vanliga där. Att blåvinge-svängningarna förlängts från 4 år till 6 år kan bero på att fjärilarna åter blivit mer ovanliga, och det därför tar längre tid för parasitsteklarna att bli så många att de kan angripa de flesta blåvingelarverna.
Lustigt nog fann man den första Listrodomus-stekeln i Yorkshire 2018, och det fyndet publicerades i samma nummer av The Naturalist som tidsserieanalysen.
Foto: CKG