För att kunna skilja snarlika insektsarter åt kan könsorganens form och storlek undersökas. Eftersom genitalierna måste passa ihop som nyckeln i ett lås kan de inte variera särskilt mycket inom en art, och därmed minskar risken, eller möjligheten, för korsningar över artgränser.

Skogsvitvinge, ängsvitvinge och Reals vitvinge (Leptidea sinapis, L. juvernica och L. reali) är ju så till förväxling lika att genitalieundersökningar varit en av få metoder att skilja dem åt. För att undersöka hur stor skillnaden mellan arter är och hur stor variationen är inom varje art undersöktes 381 hanar av de tre arterna. Svenska ängsvitvingar jämfördes med italienska hanar av Reals vitvinge och skogsvitvinge från både vår- och sommargenerationerna.

Som väntat fanns de största skillnaderna mellan arterna. Skogsvitvingar skiljde sig mer från från ängsvitvingar och Reals vitvingar, som var mer lika varandra. Mer spännande var att inom varje art fanns en genomgående skillnad mellan vår- och sommargenerationerna, där vårgenerationen i genomsnitt hade större könsorgan än sommargenerationerna. Enda undantaget var skogvitvingarna, som i Italien har tre generationer. Hos dem fanns ingen mätbar skillnad mellan de båda sommargenerationerna.

Det är välkänt att fjärilar av olika generationer kan utveckla olika särdrag mellan den generation som går i diapaus och dem som utvecklas direkt. Kartfjärilens (Araschina levana) rödbruna vårform är ju helt olika sommarens svarta form, men generationerna skiljer sig också i beteende och immunologiskt. Även om skillnaderna är mer subtila mellan vitvingarnas generationer är det troligt att valet mellan direkt eller uppskjuten utveckling också kan påverka skillnader i könsorganens utformning.

Foto: CKG