Hej!
Det är väldigt lite fjärilar så här långt. Skåne och Blekinge där jag varit mest. Hur ser de ut i andra delar av landet? Är verkligen orolig.
Hälsningar Per Nyström
Dagfjärilar, rhopalocera, är huvudsakligen dagaktiva fjärilar. Det finns över 19 000 kända arter dagfjärilar i världen, varav cirka 110 i Sverige. Dagfjärilarna känner dofter med hjälp av antenner på huvudet och ser med stora facettögon. Dom äter nektar med sugsnabel, som kan rullas in och ut. De tre benparen (två hos Nymphalidae, där är första benparet tillbakabildat!) återfinns på den slanka kroppens undersida och på ovansidan finns ofta färgstarka brett triangulära vingar som när de vilar är resta mot varandra över ryggen.
Apollofjäril, Parnassius apollo, art i familjen riddarfjärilar. Apollofjäril är en mycket stor vit dagfjäril med svarta och röda fläckar. Den är rödlistad eftersom den minskar starkt i hela landet utom på Gotland.
Påfågelöga, Inachis io, art i familjen praktfjärilar. Påfågelögat kännetecknas av tydliga blå ögonfläckar mot en rödbrun bakgrundsfärg. Fjärilen övervintrar som vuxen och därför kan den ses mycket tidigt på våren.
Sorgmantel, Nymphalis antiopa, art i familjen praktfjärilar. Den har mörkt sammetsbruna vingar med bred, gul ytterkant och äter bland annat sav och rutten frukt. Sorgmantel finns i hela Sverige.
Svensk Dagfjärilsövervakning utförs i samarbete med Naturvårdsverket, Lunds Universitet, ArtDatabanken, Sveriges Entomologiska Förening och Butterfly Conservation Europe.
Svensk Dagfjärilsövervakning
Lars Pettersson
Ekologihuset
223 62 Lund
Telefon: 046-222 3818 (Lars Pettersson)
Hej,
Här hemma i Niemisel Norrbotten ser det riktigt bra ut. Gick årets första slinga i går, 10 arter 53 individer, bättre än jag hade hoppats. Jag ser ovanligt många aurorafjärilar.
Hoppas på en bra fortsättning på sommaren!
Mvh Leif
Skönt att höra Leif!
Jag misstänker att de delar av landet där det var torka för ett år sedan drabbas av det när det gäller fjärilsfaunan nu. Arterna som skulle flugit och fortplantat sig när torkan var i maj -juni hade förmodligen lika stora problem som de som skulle flugit under torkan 2018. De som hinner flyga och fortplanta sig innan torkan slog till kan det gå bra för (som exv. fuksarna och grönsnabbvinge) medan det verkar svårt för senvårens och försommarens arter. Sedan har ju väder varit ombytligt i år också men kanske inte mer än ett normalår. Jag skulle tro att vi kommer se ett ganska stort tapp bland de lite senare vårarterna tyvärr, beroende på om man hade torka i fjol eller ej.
/Lars
Sälgskimmerfjärilen har flugit här i Uppland sedan före midsommar. Dvs ca en månad tidigare än normalt enligt litteraturen. Framstår som märkligt eftersom många av de vanliga arterna har lyst med sin frånvaro efter den kalla och lynniga våren. För vitfjärilarna kan man nog kalla det en katastrof.
Kurt