Kyla i maj kan ha ställt till det för dagfjärilarna
Citronfjäril (vänster) och kartfjäril (höger, vårgeneration) är exempel på en vinnare och en förlorare så här långt år 2020 och dessutom för perioden 2010-2020 som helhet.
Häromveckan gick det danska fjärilsatlasprojektet ut och uppmärksammade att det verkar vara en dålig fjärilssäsong i Danmark 2020. Här i Sverige har det gjorts liknande iakttagelser på flera håll och det har diskuterats intensivt på bland annat Facebook. Samtidigt verkar det variera mycket över landet. I Norrland har det flugit en hel del makaonfjäril. Vårarter som grönsnabbvinge och citronfjäril verkar ha haft ett bra år. En del sommararter som slåttergräsfjäril och luktgräsfjäril ser ut att ha kommit igång sent i år men när de väl flyger kan det finnas en hel del av dem.
Erik Hansson på Natursidan.se kontaktade oss för att se om det går att använda Svensk Dagfjärilsövervaknings inkomna rapporter för att se hur det verkar gå för fjärilarna i år. Vi har inte gjort någon halvtidsskattning tidigare men med 522 rapporter inne så här långt från 143 lokaler så har vi nu gjort det!
För att få det så jämförbart som möjligt mellan år så har jag begränsat mig till perioden fram till och med vecka 26 varje år (dvs förra veckan). När jag har räknat på hur det går för fjärilarna har jag använt samma metod som i årsrapporten men tagit bort de arter framförallt flyger senare än vecka 26 eller för att trenderna baseras på för få lokaler. För perioden 2010-2020 (fram till och med vecka 26 varje år) minskar 11 arter, 10 arter ökar, 6 arter är stabila, och 17 varierar såpass mycket att trenderna är osäkra.
Sista dagarna medan jag jobbat med detta har fjärilsräknare framförallt i östra och sydöstra Sverige börjat höra av sig och rapportera att det flyger ovanligt lite just nu. Vilka arter man ser beror lite på var man är men på vissa håll talas om hyfsat med hagtornsfjärilar. Ser man på landet som helhet fram till vecka 26 så flyger det dock bra mycket färre hagtornsfjärilar än ett normalår.
Det verkar som att försommararterna har haft det extra svårt och det är möjligt att det kan bero på den sena frosten och kylan mellan 11 och 20 maj, SMHI skriver om det här: https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/manadens-vader-och-vatten-... Bland de arter som var puppa eller äldre larver så års, dvs de som brukar dyka upp i slutet av maj och i början av juni verkar många antingen ha försenats i sin utveckling eller helt enkelt dött på grund av kylan.
Arter som det hittills setts få av och som har en minskande trend för perioden 2010-2020 (obs: fram till vecka 26 under varje år, för hela året får vi vänta på resultaten) är bland annat: aspfjäril, brun blåvinge (men har ett bra år 2020), hagtornsfjäril, kartfjäril, kålfjäril, nässelfjäril (men har ett bra år 2020), rapsfjäril, silverblåvinge, skogsnätfjäril, ängsblåvinge och ängssmygare.
Minskande arter (klicka för stor bild)
Arter som ligger på en stabil nivå för motsvarande period: aurorafjäril, kamgräsfjäril (men har ett bra år 2020), puktörneblåvinge, påfågelöga (har också ett bra år 2020), rovfjäril och vinbärsfuks
Stabila arter (klicka för stor bild)
Arter som det går bra för under motsvarande period: citronfjäril, grönsnabbvinge, mindre guldvinge (2020 är ett normalår för den), prydlig pärlemorfjäril (men har ett normalår 2020), skogsvitvinge, svavelgul höfjäril, tosteblåvinge, violett guldvinge och vitgräsfjäril.
Ökande arter (klicka för stor bild)
Vad kommer allt detta innebära för fjärilsåret 2020? Fler sommararter som exempelvis eksnabbvinge och sandgräsfjäril börjar dyka upp nu när säsongen rullar på. Beroende på hur vädret utvecklas så kan det gå både upp och ner för våra dagfjärilar. Men en sak är säker, extremväder som frosten i maj är alltid extra svårt för arter med små eller isolerade populationer. Vi får hoppas på en lite lagom bra fortsättning på sommaren, att lite blommande vägkanter kan sparas mer än de brukar (här i Dalby har rondellerna klippts 3-4 gånger redan!) och att de fjärilar som trots allt klarade det kalla maj lyckas desto bättre med att skapa nya generationer.
Om du inte redan är med som fjärilsövervakare eller inte har hunnit börja gå en slinga så är du välkommen att komma med! Det går fint att börja när som helst på säsongen och är ett perfekt sätt att se hur det går för fjärilarna hemma hos dig. Läs mer om hur man gör i snabbguiden och maila gärna till dagfjarilar@gmail.com. Välkommen!