Ormbunksfly, Callopistria juventina, nykomling i den svenska faunan

I senaste numret av Sveriges Entomologiska Förenings tidskrift Entomologisk Tidskrift kan man läsa en artikel som Markus Franzén och jag skrivit om hur nya storfjärils-arter (dagfjärilar, svärmare och spinnare, nattflyn, mätare & mott mfl) tillkommit i den skånska faunan under perioden 1973-2009.

Av totalt 910 arter som setts i Skåne vid 2009 års slut hade 37 nya arter kommit hit. Nattflyn ökar snabbare än de andra grupperna.

I figuren här intill kan man se den relativa (%) ökningen i antal för de olika grupperna. Varje år det tillkommit en eller flera arter i en grupp anges med en fylld cirkel. Den fullständiga figuren och mer läsning hittar du i artikeln som du kan hitta här.

Många av arterna har nu spridit sig upp genom landet. Kartfjärilen och sälgskimmer-fjärilen är två av de dagfjärilar som sprider sig snabbast just de senaste åren. Båda sågs för första gången i Sverige på 1980-talet.

När det gäller nattfjärilar så har bland annat rödbrunt bandfly, Noctua interjecta, och krönt malmätare, Chloroclystis v-ata, nått Sverige under perioden 1973-2009 och finns nu sedda upp till Mellansverige. 

Vad beror detta då på? Ser man på hur antalet arter ökat över tiden så verkar det gå allt snabbare på 2000-talet. En möjlig förklaring skulle kunna vara att de blir populärare att titta på fjärilar. I  delar av landet där fjärilsvänner letat lite extra noggrannt för att hitta nya arter, till exempel Härjedalen, kan det spela roll. I Skåne har intresset för fjärilar varit stort sedan länge och tillskotten är nog verkligen nya arter och inte sådana som man tidigare missat men som ändå funnits här.

Är det då ett varmare klimat som gjort att nya arter når hit? Det är helt klart tänkbart för en del av arterna, till exempel de nya arterna inom gruppen nattflyn där de flesta flyger bra och lätt kan nå nya bra habitat. Arter som rödbrunt bandfly flyttar troligen och det underlättar också.

Sen får man också tänka på att kolonisation av nya habitat sker hela tiden och eftersom det finns flera arter söderut än norrut i Europa så kommer vi i medeltal att få fler arter därifrån än det är svenska arter som sprider sig söderut. Men det är kanske lite hårklyveri.

Vad som inte är hårklyveri är att man måste tänka på att när man tittar på nytillskott av arter missar man något viktigt - de arter som minskat kraftigt och i vissa fall försvunnit från Skåne. Här spelar faktorer som dikning av våtmarker, avverkning av naturskogar och igenväxning av blomrika gräsmarker en oerhört stor roll. De här förlusterna av fjärilar kan man motverka genom att förbättra arternas livsmiljöer. Ett nytt initiativ från Länsstyrelsen i Skåne och Entomologiska Sällskapet i Lund ska ta tag i detta. Mer om det kommer här på sidan under året.