Brittiska fjärilar i urbana miljöer minskar ännu snabbare i antal än sina kusiner från landet. Mellan 1995 och 2014 minskade antalet fjärilar av de 28 arter man studerade med 45% i landsbygdsområden, men hela 69% i urbana miljöer.

När allt större del av befolkningen bor i städer, och de tätbebyggda områdena breder ut sig allt mer behövs mer kunskap om hur urbaniseringen påverkar djur och växter. Den brittiska fjärilsövervakningen, UKBMS, har inventerat fjärilar i allt från vildmark till storstadsmiljöer sedan 1976. Även om antalet inventeringar i urbana miljöer, dvs områden med hus, vägar, parker, trädgårdar, industrimark mm., ännu är relativt lågt jämfört med mer klassiska fjärilslokaler kan man ändå se trendskillnader mellan områdena. Ungefär hälften av alla brittiska arter, 28 av ca 58 arter, rapporterades i tillräckligt stort antal för att inkluderas i jämförelsen.

Totalt sett minskade antalet fjärilar med 45% i landsbygdsområden, men hela 69% i urbana miljöer mellan 1995–2014. Sett till enskilda arter minskade alla 28 arter i de urbana områdena, och 25 arter i landsbygdsområden. Enda vinnaren var aurorafjäril, Anthocharis cardamines, som faktiskt ökade 27% på landet.

När man jämförde urbana och rurala miljöer fann man att 25 av de 28 arterna minskade snabbare i antal i urbana miljöer.

I tätbebyggda områden började många av de arter som har en eller två generationer per år att flyga tidigare, i snitt ca 2 dagar tidigare än på landsbygden. Allra störst var skillnaden för citronfjäril, Gonepteryx rhamni, som kom på vingarna nästan 6 dagar tidigare i stadsmiljö. Till en del kan detta bero på att de flesta urbana inventeringarna gjordes i södra England, t ex i London, men bara ett fåtal t ex i Skottland, men städer bildar sk. värme-öar som är några grader varmare än omgivande miljöer, vilket också kan driva fram fjärilarna tidigare.

Foto: CKG