Linserna på fjärilars fasettögon täcks av mikroskopiska koner. Dessa nanostrukturer kan göra att ögat fungerar bra även om det helt eller delvis täcks av vatten, kan hålla ögat rent från smuts och kanske kan förklara varför vissa nattfjärilar dras till UV-ljus.

Fjärilar har fasettgon, som består av tusentals sexkantiga små linser. Ytan på dessa linser, motsvarande vår hornhinna, är inte oftast slät utan är täckt av tusentals små utbuktningar. De minsta är liknar bara små bulor, de största är smala koner med rundade toppar. Konerna verkar bestå av kitosan, ett genomskinligt ämne som kemiskt liknar det kitin som bl a. finns i insekternas exoskelett.

När man jämförde 17 olika dag- och nattfjärilsarter fann man inget samband mellan konernas höjd inom samma familj, men konerna hos nattaktiva arter hade större yta. Man fann också att konernas toppar har ett brytningsindex som ligger mycket nära det för vatten. Det innebär att om små droppar eller en tunn vattenfilm täcker en del av ögat påverkas inte synintrycken nämnvärt. Möjligen kan konmönstret också underlätta rengöring av ögat, på liknande sätt som nanostrukturer på lotusblad håller dem rena.

Kanske kan mönstret av koner också förklara varför många nattaktiva fjärilar dras till UV-ljus. Koner som är ca 100 nm höga reflekterar i stort sett inget UV-ljus, men väl ljus av andra våglängder. Därmed kan de uppleva UV-ljuset som starkare än t ex (för oss) synligt ljus.

Foto: CKG