När man inventerar fjärilar lär man aldrig kunna upptäcka varenda fjäril inom undersökningsområdet. Sannolikheten att upptäcka en fjäril påverkas av flera faktorer, som temperatur, vind, molnighet och tid på dagen. Genom att ta hänsyn till hur tidpunkt och väderpåverkar möjligheten att hitta fjärilarna kan man med matematiska modeller beräkna hur stor den faktiska populationen inom inventeringsområdet är.

I skogarna i Alberta, Canada, är arktisk pärlemorfjäril, Boloria chariclea, mycket vanlig. När den flyger är den lätt att upptäcka, men om den sitter still bland mossor och förna på marken är de förvånansvärt välkamouflerade. För att utvärdera hur olika väderförhållande påverkar möjligheten att finna fjärilarna inventerades 16 korta sträckor 12 gånger var under 21 dagar, mellan kl. 07:00 och 19:00, i alla väder utom regn. Den typ av fasta sling-inventeringar som t.ex. Svensk Dagfjärilsinventering använder, sk. ”Pollard walks”, ska ju endast ske under vissa förutbestämda väderförhållanden och tider, och därför utvärderades de slingor som genomfördes mellan 09:00 och 15:00 separat.

Trots att de uppfyllde kriterierna för Pollard-slingor varierade sannolikheten att upptäcka en enskild fjäril mellan 4% och 45% beroende på förhållandena. Ju svalare och ju mer molnigt desto svårare var det att hitta fjärilarna. Med sämre väderförhållanden, och under morgnar och sena eftermiddagar eller kväll, ökar risken att inte hitta någon fjäril alls under inventeringen, alltså en ”falsk frånvaro”.

Risken att helt missa närvaron av en fjärilsart ökar om fjärilarna är svåra att upptäcka i omgivningen, förekommer i låga antal och har korta flygperioder. För att med större säkerhet kunna bedöma populationsutveckling av sällsynta fjärilar kan det därför krävas flera inventeringar mer kort tid emellan, eller åtminstone att de genomförs under optimala förhållanden.

Foto: Walter Siegmund, Wikimedia Commons