För att kunna särskilja ängsvitvinge, skogsvitvinge och Reals vitvinge (Leptidea juvernica, L. senapis och L. reali) utifrån skillnader i vingarnas utseende har ett dataprogram utvecklats. Genom att metodiskt undersöka tio olika kännetecken kunde deltagarna i snitt identifiera rätt art för två tredjedelar av fjärilarna.

Försöket använde foton av både ovansida och undersida av vingar från 85 monterade vitvingefjärilar från hela Europa, vars arttillhörighet kontrollerats med DNA eller genitalieundersökning. Med hjälp av datorprogrammet gick deltagarna systematiskt igenom tio olika kännetecken på vingarna för att artbestämma varje exempel. I en första (tränings-)genomgång fick de 15 deltagarna inga uppgifter om varifrån fjärilarna kom eller tidpunkt för insamling. Vid den andra, slutliga genomgången fick deltagarna dock tillgång till uppgifter om tid och plats.

Vid andra genomgången lyckades deltagarna i snitt identifiera rätt art för två tredjedelar av de monterade vingarna. De var stora individuella skillnader, med 47–78% korrekt identifierade arter. Det kan till del bero på att deltagarna hade olika stor erfarenhet av artbestämning av vitvingar, från engagerade amatörer till fjärilsexperter. Endast sex fjärilar blev korrekt identifierade av alla deltagare, men en fjäril lyckades ingen artbestämma. Trots att vingarna här var fint monterade och optimalt fotograferade räckte de inte till för säker artbestämning. Det antyder hur svårt det är att identifiera fjärilar baserat på bilder i fält. För att förbättra möjligheten till artbestämning av vitvingar måste antagligen andra kännetecken inkluderas, t ex ben och antenner.

Liknade datorprogram kan användas för flera andra grupper av besvärliga fjärilar, t ex visslare (Pyrgus-släktet) eller vissa blåvingar, som hed och ljungblåvinge (Plebejus idas och P. argus) Programmen kan användas både för att träna upp kunskaperna med hjälp av ett givna standardbilder, eller som hjälpmedel vid artbestämningen av eget material.

Foto: CKG