Fjällbastadsvärmare gnager mer i varmare klimat

- men bara på de kallaste fjällhedarna

När temperaturen höjdes på norska fjällsippshedar ökade gnagskadorna från larver av fjällbastardsvärmare och svart hedfly. Fjällsippan betades mest av svart hedfly, och skadorna ökade både på lägre höjd, med lite varmare läge, och på högre höjd, men skadorna av fjällbastardsvärmare på ormrot ökade bara på högre belägna, mer utsatta platser.

Dryas-hedar domineras, som namnet säger, av fjällsippa, Dryas octopetala, med inslag av en del andra växter, däribland ormrot, Bistorta vivipara, och en del viden (Salix spp.) och starr-arter (Carex spp.). Genom att placera ut ett slags små miniväxthus utan tak, sk. Open-top chambers, på ett par norska fjällhedar höjdes lufttemperaturen 1,5-2ºC, vilket motsvarar den förväntade temperaturhöjningen under de kommande 50 åren. Eftersom dessa små kammare är öppna uppåt och lämnar glipor mot marken kan insekter och smågnagare passera in och ut ur kamrarna efter behag. Den högre belägna heden var mer exponerad för sol och vind, och där smälte snön undan snabbare på våren, och växtperioden var ca 3 veckor längre, trots att det i snitt var nästan en grad kallare än den på den lägre belägna heden.

En norsk fjällbastardsvärmare som mumsar på käringtand
Foto B C Tørrissen,  via Wikimedia commons

I de lite varmare plexiglasburarna ökade gnagskadorna på båda platserna, men på olika sätt. Fjällsippan fick mest skador av larver av svart hedfly, Sympistis nigrita. I de varmare plexiglasburarna ökade gnagskadorna på fjällsippans blad, både på den lägre och den högre belägna heden. Ormroten var däremot fjällbastardsvärmarens, Zygaena exulans, favorit, men dess skadorna på ormroten ökade bara i de högt belägna burarna. Det kan möjligen bero på att larver av fjällbastardsvärmare verkar vara mycket temperaturkänsliga, och när snön smält bort på de lägre, varmare platserna kan det redan vara på varmt för deras smak.

Effekten av ett varmare klimat kan alltså variera mycket mellan olika platser beroende på samspelet mellan mikroklimat, växter och växtätare.

En Open-top Chamber, om än från ett annat sammahang. Foto: Nasko, via Wikimedia Commons

FULLTEXT PDF: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ece3.2398/epdf

Referens: Birkemoe T, Bergmann S, Hasle TE, Klanderud K. Experimental warming increases herbivory by leaf-chewing insects in an alpine plant community. Ecol Evol. 2016;6: 6955–6962. doi:10.1002/ece3.2398

Tillbaka till listan