Bilden från fjärilsvägen Grinduga nyligen. men jag kan inte fastställa om det är Hed- eller en Ljungblåvinge trots rikligt med hjälp.
Har tyvärr ingen bild på ovansidan som förmodligen underlättat.
M V H
Örjan

Bilden från fjärilsvägen Grinduga nyligen. men jag kan inte fastställa om det är Hed- eller en Ljungblåvinge trots rikligt med hjälp.
Har tyvärr ingen bild på ovansidan som förmodligen underlättat.
M V H
Örjan
Dagfjärilar, rhopalocera, är huvudsakligen dagaktiva fjärilar. Det finns över 19 000 kända arter dagfjärilar i världen, varav cirka 110 i Sverige. Dagfjärilarna känner dofter med hjälp av antenner på huvudet och ser med stora facettögon. Dom äter nektar med sugsnabel, som kan rullas in och ut. De tre benparen (två hos Nymphalidae, där är första benparet tillbakabildat!) återfinns på den slanka kroppens undersida och på ovansidan finns ofta färgstarka brett triangulära vingar som när de vilar är resta mot varandra över ryggen.
Apollofjäril, Parnassius apollo, art i familjen riddarfjärilar. Apollofjäril är en mycket stor vit dagfjäril med svarta och röda fläckar. Den är rödlistad eftersom den minskar starkt i hela landet utom på Gotland.
Påfågelöga, Inachis io, art i familjen praktfjärilar. Påfågelögat kännetecknas av tydliga blå ögonfläckar mot en rödbrun bakgrundsfärg. Fjärilen övervintrar som vuxen och därför kan den ses mycket tidigt på våren.
Sorgmantel, Nymphalis antiopa, art i familjen praktfjärilar. Den har mörkt sammetsbruna vingar med bred, gul ytterkant och äter bland annat sav och rutten frukt. Sorgmantel finns i hela Sverige.
Svensk Dagfjärilsövervakning utförs i samarbete med Naturvårdsverket, Lunds Universitet, ArtDatabanken, Sveriges Entomologiska Förening och Butterfly Conservation Europe.
Svensk Dagfjärilsövervakning
Lars Pettersson
Ekologihuset
223 62 Lund
Telefon: 046-222 3818 (Lars Pettersson)
Hej Örjan,
Jag gissar på ljungblåvinge, då den brukar ha mer vitt. Båda arterna varierar dock i utseende så pass mycket att speciellt honorna därför är omöjliga att helt säkert artbestämma på undersidan.
Mvh
Tomas
Hej igen Örjan,
Jag har funderat lite mer och då jag går min slinga har jag funnit att ljungblåvinge och hedblåvinge har olika biotoper. Visst kan man se båda arterna på samma biotop som hällmarker med ljung, men på stora delar av slingan ser man bara den ena arten. Ljungblåvinge är mer av en torrängsart som man ser på exempelvis prästkrage och renfana. Då jag tänker på det, så ser jag nog violett blåvinge på samma biotop som hedblåvinge snarare än ljungblåvinge. Att den sitter på renfana tycker jag talar för ljungblåvinge. Biotoper där jag ser exempelvis puktörneblåvinge och vitfläckig guldvinge, där ser jag också ofta ljungblåvinge, men inte hedblåvinge. Kanske det finns lokala motsatser, men det är min erfarenhet.
Mvh
Tomas
Hej,
Jag hörde med Nils Ryrholm och han lutar också (precis som Tomas och jag kan bara instämma) ganska starkt mot en hona av ljungblåvinge men att det är svårt att vara 100% säker när det gäller honor av ljung-och hedblåvinge.
Bästa hälsnignar, Lars
Men jag tycker vi enas om att det mesta tyder på ljungblåvinge så den kan få heta det. Bästa hälsnignar, Lars
Tack för era ingående svar. I går 20/4 kunde jag fota årets första grönsnabbvinge.
M V H
Örjan