Fragmentering av landskapet ändrar ängsnätfjärilens livsmönster

Ängsnätfjäril, Melitaea cinxia, finns spridd runt Östersjön, både på större sammanhängande alvarmarker, och på små torrbackar i starkt fragmenterade landskap. Genom att följa fjärilar från olika populationer i stora utomhusburar, alltifrån sena larvstadier till den vuxna fjärilens död, har man kunnat se klara skillnader mellan fjärilar från fragmenterade områden kring Uppsala och Ålands skärgård och från alvarmarker på Öland och estniska Saaremaa. Larver från mer uppsplittrade landskap var i snitt 28% större efter diapaus (vintervila), och växte snabbare, men det var ingen skillnad i vikten på pupporna jämfört med larver från alvarmarker. Lägre total kroppsvikt i förhållande till vingstorlek, större thorax i förhållande till resten av kroppen, och en högre ämnesomsättning vid flykt hos fjärilar från de fragmenterade lokalerna kan vara anpassningar för att underlätta spridning till nya områden. Honor från större sammanhängande områden producerade något fler ägg, och med kortare intervall mellanäggläggningarna, men levde kortare tid än de från uppbrutna marker. Även detta kan tolkas som att honor från fragmenterade områden avsätter mer resurser för att sprida sig till andra områden på bekostnad av antal ägg.

FULLTEXT PDF: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ece3.885/abstract

Referens: Duplouy A, Ikonen S, Hanski I (2013) Life history of the Glanville fritillary butterfly in fragmented versus continuous landscapes. Ecology and Evolution 3: 5141–5156. doi:10.1002/ece3.885.

Tillbaka till lista