Korta blänkare om fjärilsforskning, forts.

Från vintervilande puppa till fjäril – tvåstegsraket med geografiska skillnader
 När aurorafjärilens, Anthocharis cardamines, puppor börjar utvecklas efter vintervilan sker det i två steg. Först en period med utveckling, som tvärt övergår i en betydligt snabbare fas. Aurora-puppor som härstammar från svenska populationer utvecklas generellt snabbare än puppor från Storbritannien. Läs mer

Vägsalt på gott och ont
Natrium är ett mikronäringsämne som det oftast är ont om i det vilda. Vägrenar, som har blivit ett viktigt habitat för fjärilar, översköljs av smältvatten innehållande vägsalt. Undersökningar av monarkfjärilar, Danaus plexippus, och rovfjärilar, Pieris rapae, visar att hannar och honor påverkas helt olika av den högre natriumtillgången längs vägarna. Läs mer

Fjärilar försenas av kombinationen klimatförändring och urbanisering
Vanligen förväntas fjärilar börja flyga tidigare på säsongen i ett varmare klimat, vare sig den högre temperaturen beror på klimatförändring eller urbanisering. Men om man tittar på den kombinerade effekten av klimatförändring och urbanisering verkar många fjärilar snarare flyga senare. Läs mer

Skillnader i kvickgräsfjärilars utveckling mellan Syd- och Mellansverige
I Sydsverige har kvickgräsfjäril, Pararge aegeria, normalt två generationer per år, men norrut satsar allt större andel av larverna istället på att övervintra. Sommargenerationens larver från populationer med två generationer per år hade snabbare utveckling och högre tillväxttakt än den övervintrande generationen, men dessa generationsskillnader var nästan utsuddade hos larver från populationer som normalt bara har en generation per år. Läs mer

Liten lever farligt längs vägen
När mer traditionellt skötta betesmarker och ängar blir allt mer sällsynta får vägrenarna allt mer fokus som refuger för fjärilar och andra insekter. Små arter drabbas mer av trafiken än större arter. Bredare vägrenar och lite planering  kring när och hur man slår dem kan göra stor skillnad för fjärilarna. Läs mer

Rapsfjärilshonor väljer helst värdväxter som andra redan valt.
När en rapsfjärilshona, Pieris napi, får välja mellan att lägga ägg på en planta helt utan ägg eller plantor där en annan rapsfjäril redan lagt ägg föredrar hon plantorna med ägg. Även om det är fler ägg än var plantan rimligen kan klara att försörja när väl larverna börjar närma sig de sista larvstadierna är dessa plantor mer eftertraktade.  Läs mer

Fragmentering av landskapet ändrar ängsnätfjärilens livsmönster
Ängsnätfjäril, Melitaea cinxia, finns spridd runt Östersjön, både på större sammanhängande alvarmarker, och på små torrbackar i starkt fragmenterade landskap. Fjärilar från de fragmenterade lokalerna verkar vara mer anpassade för att underlätta spridning till nya områden än de som kommer från större, öppna marker. Läs mer

Praktfjärilars färger skapas med många metoder
Färgerna på en fjärilsvinge kan skapas med hjälp av pigment, ljusbrytande strukturer eller en kombination av de båda metoderna. Fjällens tredimensionella struktur, deras undersida och hur fjällen staplas påverkar vilken färg vi ser. Läs mer

Kvickgräsfjäril i Saharas oaser – en urtida övervintrare
Kvickgräsfjäril, Pararge aegeria, förknippar vi ju mest med skogsgläntor, men den finns spridd i hela Europa, och i Nordafrika, till och med i oaser i norra Sahara. Europeiska populationer skiljer sig ganska tydligt genetiskt från de nordafrikanska, som sinsemellan är ganska lika. Läs mer

Alkonblåvingens larv låter som en myrdrottning
När larver av blåvingesläktet Maculinea når fjärde larvstadiet adopteras de av rödmyror av släktet Myrmica. Nu visar det sig att larverna avger ljud som liknar dem Myrmica-drottningen ger ifrån sig, vilket utlöser olika omvårdnads- och skyddsbeteenden hos arbetsmyrorna. Läs mer

Grekisk fjärilsfauna påverkas av klimatförändringar I nationalparken Dadia i nordöstra Grekland har man genomfört fjärilsinventeringar 1998, 2011 och 2012. Det var stor skillnad i artsammansättningen mellan 1998 och 2011-12, men inte mellan 2011 och 2012. Framför allt var det arter som förknippas med högre höjd och svalare miljöer som minskat i antal. Läs mer

Variation i markanvändning mellan olika år gynnar biodiversitet
Effekten av gödsling, bete och hur ofta gräsmarker slagits har följts, inte bara för en enskild djurgrupp utan för 18 taxonomiska grupper, däribland fjärilar, på 150 olika gräsmarker. Om intensiteten varierade mycket mellan åren motverkades effekten av intensiv markanvändning till viss del. Framför allt gynnades mer ovanliga eller sällsynta arter. Läs mer

Metamorfosens mysterier mikro-skannade
Genom att använda datortomografi i mikroformat har man följt utvecklingen av puppor av tistelfjäril, Vanessa cardui. Enskilda puppor kunde skannas upprepade gånger under puppstadiets ca två veckor. I en fascinerande animation visas utvecklingen av traké-systemet och magtarmkanalens mellandel. Läs mer

Vitvingar i minoritet kan drivas till specialisering
Det verkar inte bara fjärilsskådare som har svårt att skilja på skogsvitvinge, Leptidea sinapis, och ängsvitvinge, Leptidera juvernica. Arterna förekommer ju ofta tillsammans, och det har visat sig att vitvingehanar kan uppvakta honor av andra vitvingearter med samma entusiasm som honor av samma art, trots att det sällan eller aldrig leder till parning. Läs mer

Kålfjärilsägg ger tidigare frösättning
I ett försök satte man ut ägg av kålfjäril på svartsenap-plantor som just börjat blomma. Det visade sig att de plantor som "infekterats" gick i frö tidigare och satte fler frö än "osmittade", jämngamla senapsplantor. Läs mer

Skrämmande makaonfjärilar
I vila sitter en makaonfjäril, Papilio machaon, helst med vingarna hopslagna, men när den blir skrämd slår den ut med vingarna och visar upp sin praktfulla gula och svara teckning. Men den har ju inga egentliga ögonfläckar, så kan det vara tillräckligt avskräckande för att hålla predatorer borta? Läs mer

Klimatförändringar påverkar varje levnadsstadium – men på olika sätt
Vi går mot ett allt varmare klimat, men hur påverkar de allt högre temperaturerna en fjärils olika utvecklingsstadier? I en belgisk studie har man undersökt vad som händer när svartringlad pärlemorfjäril, Boloria eunomia, utsätts för olika temperaturer från ägg till vuxen fjäril. Läs mer

Flyttande fåglar och fjärilar
Genom att använda radar har man kunnat jämföra vilka strategier flyttande tättingar och gammaflyn använder för att ta sig till sina sommar- respektive vintervisten. 
Läs mer

Ögonfläckar på vingkanten lurar fåglar i dåligt ljus
Många gräsfjärilar har relativt små ögonfläckar i utkanten av vingarna. De är oftast svarta med en vit pupill, som reflekterar UV-ljus mycket bra. Tidigare försök har inte visat på någon övertygande avskräckningseffekt, men i den här studien har man tittat på hur blåmesar reagerar på dårgräsfjärilar under olika ljusförhållanden. Läs mer

Föregående     1     2     3     4     Nästa