Forntida växtval påverkar uttryck av gener hos tistelfjärilens larver
Tistelfjäril, Vanessa cardui, syn. Cyntia cardui, är kanske den fjäril som kan använda flest olika värdväxter för sina larver. Troligen levde forntida gemensamma förfäder till alla vinterpraktfjärilar på t ex nässlor och vissa närstående växtgrupper, och de flesta av dagens vinterpraktfjärilar håller fast vid traditionerna. När tistelfjärilens larver äter växter som närbesläktade fjärilsarter använder som värdväxter kan man se att en viss uppsättning gener ”slås på”. Om de istället får mumsa på växter andra vinterpraktfjärilars larver inte äter används delvis andra gener. Vilka gener som aktiveras beror alltså till stor del på om värdväxten tillhör de ”traditionella” värdväxterna eller om de börjat användas mer nyligen. Hur nära släkt en växt är med de traditionella värdväxterna har inte alls så stor betydelse, trots att närbesläktade växter brukar vara mycket mer lika i kemisk sammansättning.
Trots skillnader i genpåslag finns inget tydligt samband med hur bra tistelfjärilslarver växer till på olika värdväxter, eller hur villiga honorna var att lägga ägg på olika växter. Brännässla, Urtica dioica, var t ex lika impopulär som smörblomma, Ranunculus acris, bland äggläggande honor, trots att nässlor är populära värdväxter bland andra vinterpraktfjärilar. Larverna växte dock ungefär lika bra på båda dessa växter, och bara lite sämre än favoritfodren rödmalva, Malva silvestris, och åkertistel, Cirsium arvense.
Tistelfjäril på blommande ljung
FULLTEXT PDF: http://bmcevolbiol.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12862-016-0627-y
Referens: Celorio-Mancera M de la P, Wheat CW, Huss M, et al. Evolutionary history of host use, rather than plant phylogeny, determines gene expression in a generalist butterfly. BMC Evolutionary Biology. 2016;16: 59. doi:10.1186/s12862-016-0627-y