Lagom betat och kort resväg gynnar Mnemosynen

I Sydsverige finns mnemosynefjärilen bara kvar på ett fåtal platser i Blekinge. Under 1980-talet fanns 400–600 individer fördelade på 14-20 lokaler, men både antal individer och lokaler sjönk drastiskt under 1990-talet. Under 2005–2015 återfanns mnemosynen bara 3-10 platser, och antalet fjärilar varierade mellan ca 240 och färre än 40.

Mnemosynefjäril
Bild av Le.Loup.Gris, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=15458140

Lämpliga lokaler måste ha tillgång på nektarväxter för fjärilarna och värdväxter till larverna, smånunneört eller sloknunneört, Corydalis intermedia, C pumilia.
Antalet fjärilar på en lokal ökar med områdets storlek, och om marken används för lätt bete (1-9 djur/ha, och inget bete före 15 juni). Utan bete växer marken igen och både nektar- och värdväxter försvinner med tiden, och med för starkt eller för tidigt bete riskerar ägg, larver och puppor att krossas av betesdjuren, och få blommor blir kvar att förse fjärilarna med nektar.

Sannolikheten att mnemosynefjärilen ska (åter-)kolonisera en lokal ökar om det nya området ligger nära ursprungspopulationen, och ju större den ursprungliga gruppen är desto mindre risk är det att arten försvinner från platsen.
Om inga förändringar görs i markanvändning beräknas risken vara 17% att mnemosynefjärilen helt försvunnit från Blekinge år 2025. Om betestrycket optimeras i de nuvarande lokalerna, och om nya lämpliga platser kan anläggas, nära de redan bebodda och av tillräcklig storlek, kan trenden med snabbt minskande populationer hejdas, och kanske till och med vändas.

Abstract: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0006320716311193
Kontakt: victor.johansson@slu.se

Referens: Johansson V, Knape J, Franzén M. Population dynamics and future persistence of the clouded Apollo butterfly in southern Scandinavia: The importance of low intensity grazing and creation of habitat patches. Biological Conservation. 2017;206: 120–131. doi:10.1016/j.biocon.2016.12.029

Tillbaka till listan