Mikromiljön påverkar samspelet mellan alkonblåvinge och klockgentiana

Unga larver av alkonblåvinge, Phengaris alcon (syn. Maculinea alcon), lever av klockgentianans, Gentiana pneumonanthe, omogna frön. Efter några veckor överger de sina värdväxter för att istället omhändertas av rödmyror, Myrmica sp.

Alkonblåvinge. Foto Magnus Unger, http://www.lepidoptera.se/arter/alkonbåvinge.aspx

Under 2015 undersöktes 100 gentianaskott vardera på tre lokaler i Västra Götaland där det även fanns alkonblåvinge. Sannolikheten att finna något blåvingeägg på skottet ökade om gentianan omgavs av låg vegetation, om plantan var en av de tidigast blommande i beståndet och ju högre och ju fler blommor skottet hade. Blåvingarna lade också fler ägg på tidigblommande, höga, blomrika skott, men dessa skott fanns företrädesvis bland högre vegetation. Det kan verka motsägelsefullt, men gentianor i mer öppna omgivningar är lättare att hitta för blåvingehonan, men väl där märker hon att plantan inte är av bästa kvalitet och lägger därför bara enstaka ägg. Där den omgivande växtligheten är lite frodigare gynnas även gentianorna. Visserligen är konkurrensen med annan växtlighet större, men den har större chans att klara sig undan upptäckt från alkonblåvingen, och därmed möjlighet att producera fler frön. När alkonblåvingen väl hittar en sådan praktplanta passar den på att lägga flera ägg.
Däremot fann man inget samband mellan antalet rödmyror kring plantan och blåvingeägg på skotten. Kanske fanns det helt enkelt så gott om rödmyror att de inte hade någon betydelse för valet av äggläggningsplats.

Klockgentiana med ägg av alkonblåvinge (från en nederländsk studie)
Foto: BP,  https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1833220

Abstact: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/oik.04909
Kontakt: aliciavaldes1501@gmail.com

Referens: Valdés A, Ehrlén J. Direct and plant trait-mediated effects of the local environmental context on butterfly oviposition patterns. Oikos. 2018;127: 825–833. doi:10.1111/oik.04909

Tillbaka till listan