Snabb anpassning till ny resurs kan bli en fälla

Den nordamerikanska nätfjärilen Euphydryas editha (eng: Edith's checkerspot) använder grobladsväxter som värdväxter för sina larver. I Nevadas bergstrakter har den framför allt levt på den ettåriga växten dvärgcollinsia, Collinsia parviflorum.

Euphydryas editha
foto Walter Siegmund, från Wikimedia Commons

En isolerad population Edith-nätjärilar nära Carson City har sedan 1980-talet följts med stort intresse, eftersom de bytt värdväxt. När området började användas som betesmark kom svartkämpar, Plantago lanceolata, med på köpet. Svartkämpar finns inte naturligt i Nordamerika, men sprider sig snabbt i människans fotspår. Till en början lade bara ett fåtal honor  ägg på svartkämparna, men det blev snabbt allt fler. Trots att larvutvecklingen går långsammare  överlevde en betydligt större andel larver på svartkämpar än på collinsia. Mot slutet av larvens utvecklingstid börjar nämligen collinsian att vissna, och många larver svälter därför ihjäl. De perenna svartkämparna fortsätter däremot att växa långt in på hösten, så att larverna har gott om tid att utvecklas. Preferensen för att lägga ägg på svartkämpar var dessutom var starkt ärftlig, och tillsammans med bättre överlevnad gjorde detta att populationen snabbt blev helt beroende av svartkämpar som värdväxt. Fällan var gillrad, och 2005 slog den igen, då betesdriften upphörde. Det fanns visserligen kvar en del svartkämpar men när marken snabbt växte igen med höga gräs blev markytan skuggad. Larverna, som behöver solexponerade ytor med varmare mikroklimat, försvann.  Collinsia, som bara växer på dessa soliga platser, fanns fortfarande kvar i utkanten av området, men honorna la inte längre ägg på dem. De sista larverna sågs 2007. Trots att de höga gräsen drog sig tillbaka när markerna återgick till en mer naturlig, näringsfattig status sågs inga nätfjärilar.

Dvärgcollinsia, Foto Matt Lavin, från Wikimedia Commons.

Nu slutade det trots allt inte så illa på just denna plats. Efter att ha varit försvunna i flera år fann man 2013 trots allt några larvkolonier, men bara på collinsia. Trots att det var nästan 4 mil till närmaste kända nätfjärilslokal tror man att de kommit därifrån. Spridningen antas ha underlättats av en stor skogsbrand, i vars efterföljd collinsian frodades, och därmed också nätfjärilen.

Även om Edith-nätfjäril som art inte är hotad, kan liknande beroende av miljöer skapade av människan vålla stora problem. Trots att fjärilarna ofta snabbt kan anpassa sig till ny förhållanden, kan de av människor kontrollerade förutsättningarna skifta ännu snabbare.

Abstact: https://www.nature.com/articles/s41586-018-0074-6

Kontakt: michael.singer@plymouth.ac.uk ; camille.parmesan@plymouth.ac.uk

Referens: Singer MC, Parmesan C. Lethal trap created by adaptive evolutionary response to an exotic resource. Nature. 2018;557: 238. doi:10.1038/s41586-018-0074-6

Tillbaka till listan