På gång
Hur går det för våra svenska fjärilar? Landskrona stadsbibliotek 1 oktober, kl 18.00-19.00
Fjärilar och Svensk Dagfjärilsövervakning, Naturskyddsföreningen i Tomelilla 14 november kl 18.30
Future of Butterflies in Europe, Konferens i Wageningen, NL 3-5 april 2025
Vill ni att vi berättar om projektet hos er? Eller ha ett föredrag om fjärilar i allmänhet? Håller ni kanske på att sätta ihop programmet inför vårens möten i en krets av Naturskyddsföreningen, ett entomologisk förening eller kanske en fågelklubb? Skicka epost eller ring så ser vi om det går att ordna.
Aktiviteter märkta med symbolen 
är sådana som organisatören tar ut en kostnad för.
Vad är dagfjärilar?
Dagfjärilar, rhopalocera, är huvudsakligen dagaktiva fjärilar. Det finns över 19 000 kända arter dagfjärilar i världen, varav cirka 110 i Sverige. Dagfjärilarna känner dofter med hjälp av antenner på huvudet och ser med stora facettögon. Dom äter nektar med sugsnabel, som kan rullas in och ut. De tre benparen (två hos Nymphalidae, där är första benparet tillbakabildat!) återfinns på den slanka kroppens undersida och på ovansidan finns ofta färgstarka brett triangulära vingar som när de vilar är resta mot varandra över ryggen.
Exempel på dagfjärilar
Apollofjäril, Parnassius apollo, art i familjen riddarfjärilar. Apollofjäril är en mycket stor vit dagfjäril med svarta och röda fläckar. Den är rödlistad eftersom den minskar starkt i hela landet utom på Gotland.
Påfågelöga, Inachis io, art i familjen praktfjärilar. Påfågelögat kännetecknas av tydliga blå ögonfläckar mot en rödbrun bakgrundsfärg. Fjärilen övervintrar som vuxen och därför kan den ses mycket tidigt på våren.
Sorgmantel, Nymphalis antiopa, art i familjen praktfjärilar. Den har mörkt sammetsbruna vingar med bred, gul ytterkant och äter bland annat sav och rutten frukt. Sorgmantel finns i hela Sverige.
