Idag den första maj gick jag en långpromenad med min hustru och min mammas hund. Trots sol och en temperatur på 12-13 grader så såg vi inte en enda fjäril de första kilometrarna och förklaringen till detta var nog den kyliga nordan vinden. Inte förrän vi kom till en liten söderbacke i skogen där vinden inte kom åt såg vi en citronfjäril. Strax efteråt såg vi en aurorafjäril och när vi gick upp för backen såg vi flera grönsnabbvingar. Just vid denna lilla backe kändes det som det var en annan årstid och jag var tvungen att knäppa upp jackan. När vi kom upp för backen kom nordan vinden åter och vårkänslorna mattades trots vårtecken som sjungande grönsångare, lövsångare och svartvit flugsnappare. Resten av vägen hem blev helt fjärils lös. Direkt när jag kom hem tog jag med mig min kamera och två av mina söner och vi tog bilen tillbaka till den lilla söderbacken. Samtliga fjärilar var kvar förutom aurorafjärilen, men istället så möttes vi av en sorgmantel då vi kom. Mitt intryck var att fjärilarna och många andra insekter tycktes koncentreras till denna lilla vindskyddade söderbacke. Det lär nog bli fler besök dit under soliga dagar med kall nordanvind.