När vinbärsfukshonor, Polygonia c-album, letar efter växter för äggläggning växer en del av deras hjärnor som har med minne att göra. Kanske behöver vinbärsfuksen mer minne för att jämföra många möjliga värdväxtarter. Påfågelöga och nässelfjäril, Aglais io, Aglais urtica, är specialiserade på nässlor, och hos den sker ingen liknande tillväxt.
Forskningsartiklar
Rovfjärilar i rapsodlingar ett välanpassat urval
När larver från odlingslandskapet fötts upp på rädisa blev rovfjärilarna betydligt mindre än sina vidare släktingar, och pupporna var mycket mer benägna att gå i diapaus istället för att utvecklas till fjärilar. Odlingslandskapet är mer förutsägbart än naturen, och därför behöver rapsfältens fjärilar inte ha kvar samma förmåga att klara olika värdväxter.
Slåttergräsfjäril från intensivbrukad mark försöker anpassa sig till nektarbrist
Intensivt brukad jordbruksmark är fattig på nektarkällor av hög kvalitet, som är betydligt vanligare i extensivt brukade marker. Slåttergräsfjärilar, Maniola jurtina, verkar på flera sätt anpassa sig efter mängd och kvalitet på tillgänglig nektar.
Lupiner halverar antalet småkryp
I områden som invaderats av lupiner, Lupinus polyphyllus, är antalet leddjur som kryper eller flyger bland blommor och blad nästan halverat. Framför allt minskade antalet skalbaggar, flugor, fjärilar och myror. Däremot fördubblades antalet humlor, men ökningen bestod i stort sett bara av en enda art.
Tistelfjärilens nordafrikanska liv
Under sensommaren och fram till och med september är Marocko och Algeriet i stort sett tomt på tistelfjärilar, Vanessa cardui (syn. Cynthia cardui), men under hösten flyttar stora mängder tistelfjärilar från Europa till Nordvästafrika. Flytten över Medelhavet sammanfaller med ökad tillgång på värdväxter för larverna.
Fjärilar i gräsmarker gynnas av omgivande skog
Många av odlingslandskapets fjärilsarter gynnas av omgivningar med mycket skog. Även om de lever i gräsmarker och andra öppna miljöer skyddar skogen från hård vind, vilket kan underlätta för små arter och dåliga flygare att sprida sig i landskapet.
Fjällbastadsvärmare gnager mer i varmare klimat
- men bara på de kallaste fjällhedarna. När temperaturen höjdes på norska fjällsippshedar ökade gnagskadorna från larver av fjällbastardsvärmare och svart hedfly. Fjällsippan betades mest av svart hedfly, och skadorna ökade både på lägre höjd, med lite varmare läge, och på högre höjd, men skadorna av fjällbastardsvärmare på ormrot ökade bara på högre belägna, mer utsatta platser.
Fjärilslivet i staden allt mer ensamt och varmt
Brittiska fjärilar i urbana miljöer minskar ännu snabbare i antal än sina kusiner från landet. Mellan 1995 och 2014 minskade antalet fjärilar av de 28 arter man studerade med 45% i landsbygdsområden, men hela 69% i urbana miljöer.
Fjärilsarters sårbarhet starkt kopplat till klimatfaktorer
Idag bygger kriterierna för rödlistning till stor del på trender för utbredningsområde och antal individer för respektive art. Genom att ta hänsyn till information klimat-preferenser och levnadssätt från ägg till fjäril kan man få en bättre bild av en arts sårbarhet.
Temperatur och tid styr utveckling från puppa till rapsfjäril
Utvecklingen från puppa till rapsfjäril påverkas av ett intrikat samspel mellan temperatur och tid. Ju längre tid som går efter att diapausen bryts, desto fler fjärilar kläcks, men utvecklingen går snabbast mellan +2 och +4ºC. Vid lägre temperaturer kläcktes färre fjärilar, och vid högre temperaturer tog utvecklingen allt längre tid och blev mer osynkroniserad.
Kort livstid och lång flygtid en farlig kombination
Rödlistade fjärilsarter har ofta en kort förväntad livstid för varje enskild fjäril, framför allt i förhållande till artens totala flygtid under en säsong. Kort livslängd i förhållande till flygtiden gör att bara en liten andel av populationen flyger samtidigt, vilket minskar chansen att finna en partner och föröka sig.
Köldstress påverkar både pigment och strukturfärger
Om puppor av puktörneblåvingar utsätts för köldperioder får de fjärilar som sedan kläcks mer otydligt mönster av prickar på undersidan ju längre köldperioden varat. Hanarnas blå ving-ovansida visade mindre variationer. Honorna i den studerade populationen har normalt inte något blått på vingöversidan, men efter puppornas nedkylning hade alla fjärilshonor mer eller mindre tydlig blåfärgning på ovansidan.
Varma vintrar försenar vårfjärilar
Både varma vintrar och varma vårtemperaturer påverkar när de första fjärilarna kommer fram från sina puppor. Vårvärmen lockar fram dem snabbare, men varmare vintrar verkar i motsatt riktning, åtminstone i sydligare nejder.
Lagom betat och kort resväg gynnar Mnemosyn
Under de senaste decennierna har antalet mnemosynefjärilar, Parnassius mnemosyne, minskat drastiskt, och risken att de helt försvinner från Sydsverige inom 10 år är 17%. Optimalt betestryck och anläggande av nya lämpliga lokaler nära de nuvarande kan hejda, eller till och med vända trenden.
Visst har storleken betydelse…
I kantzonerna kring de små polska åkrarna i Opava–Raciborz-regionen finner man nästan dubbelt så många fjärilsarter, och mer än dubbelt så många individer som på den tjeckiska sidan gränsen, där åkrarna är mycket större.
Kön och blomrikedom påverkar slåttergräsfjärilens nektarval
Slåttergräsfjäril, Maniola jurtina, använder många slags blommor som nektarkällor, men finns rödklint eller tistlar tillgängliga är de solklara favoriter. Vilka blommor som används varierar både med platsens blomrikedom och fjärilens kön.
Nederländska gammaflyn minskar snabbt
Antalet gammaflyn, Autographa gamma, i Nederländerna har minskat med 56% på 30 år. En kombination av väder- och klimatrelaterade faktorer, svavel- och kvävenedfall och färre migrerande gammaflyn som migrerar påverkar utvecklingen.
Kvävebelastning viktig för fjärilars artsammansättning
I Nederländerna har man undersökt hur den totala fjärilspopulationen påverkas av kvävebelastningen i deras livsmiljö. Hälften av alla fjärilsarter är beroende av miljöer med låg kvävetillgång. Trots att kväveutsläppen minskat sedan 1980-talet pressas fjärilsfaunan fortfarande hög kvävebelastning.
Vildsvin kan gynna smultronvisslare
Bökande vildsvin kan skapa gynnsamt mikroklimat för växter som annars har svårt att konkurrera med högvuxna gräs. Det kan i sin tur gynna vissa fjärilar, t ex smultronvisslare, Pyrgus malvae.
Vitvingar låter sig inte bestämmas så lätt
För att kunna särskilja ängsvitvinge, skogsvitvinge och Reals vitvinge (Leptidea juvernica, L. senapis och L. reali) utifrån skillnader i vingarnas utseende har ett dataprogram utvecklats. Genom att metodiskt undersöka tio olika kännetecken kunde deltagarna i snitt identifiera rätt art för två tredjedelar av fjärilarna.
är sådana som organisatören tar ut en kostnad för.
