Den mest artrika franska fjärilsfaunan återfinns i miljöer med en blandning av skog och gräsmark, spetsat med en liten andel andra landskapstyper. Även gräsmarks-specialister var talrikast i områden där omkring hälften av arealen var skogsmark.
Forskningsartiklar
Medicinalväxt skyddar mot glupska makaonlarver
I japanska odlingar av medicinalväxter kan larver av makaonfjäril, Papilio machaon, ställa till stor skada. Närbesläktade läkeväxter innehåller ämnen som gör att fjärilshonorna undviker att lägga sina ägg på dem. Dessa ämnen kan förhoppningsvis användas för att skydda de mer smakliga växtslagen från angrepp.
Nygammalt bete ger mnemosynen ny livskraft
Enligt historiska uppgifter betades inte många marker förrän på sensommaren. Genom att återinföra detta sensommar-bete har man lyckats blåsa liv i uppländska populationer av mnemosynefjäril, Parnassius mnemosyne, som var på gränsen till att dö ut.
Monarkfjärilens parasitförvar hotas av koldioxidhöjning
Framtida förhöjda koldioxid-halter kan minska giftigheten hos sidenörter, Asclepias sp., som är värdväxter för monarkfjärilen, Danaus plexippus. Sidenörtens gifter är en viktig del av monarkfjärilens försvar mot parasiter. Ökad CO2-halt kan därför påverka balansen mellan värdväxt, fjäril och parasit.
Torkan drabbade Kaliforniens bergsfjärilar
- men på låglandet frodades de. Den rekordlånga och svåra torkan i Kalifornien 2011-2015 har påverkat fjärilsfaunan på flera sätt. Flygtiden började i allmänhet tidigare. I låglänta områden ökade både antal arter och antal fjärilar under dessa varma år, men i bergstrakterna blev flygtiden kortare och allt färre arter sågs ju högre nattemperaturer som uppmättes.
Mikromiljön påverkar samspelet mellan alkonblåvinge och klockgentiana
Miljön kring varje enskild planta påverkar samspelet mellan alkonblåvingen och dess värdväxt klockgentiana. Gentianor som växer öppet har oftare blåvingeägg, men tidigblommande, höga, blomrika skott i högre vegetation verkar locka alkonblåvingen att lägga fler ägg på samma planta.
Kortare vingar av neonikotinoider
De koncentrationer av neonikotinoider som finns i åkerkantens växter kan påverka kålfjärilens, Pieris brassicae, utveckling. Även mycket låga doser ger en kortare förpuppningstid, och den vuxna fjärilens får kortare vingar.
Kartfjärilens generationer växlar mellan immunförsvar och fruktsamhet
Kartfjärilen, Araschnia levana, skiljer sig mycket mellan den orange vårgenerationen och den svarta sommargenerationen. Men även larverna skiljer sig mellan generationerna, och de som ska bli vårfjärilar har mycket bättre immunsystem än sommargenerationen.
Vildblommor kring åkrar tar upp neonikotinoider
När vilda blommor sås i jord där det tidigare växt vete betat med neonikotinoiden clothianidin, eller intill fält med betat vete, kommer de vilda växterna att innehålla påtagliga mängder bekämpningsmedel. Puktörneblåvingens larver verkar inte drabbas så hårt av just detta medel, men känsligheten kan variera mellan olika sorters neonikotinoider, olika arter och utvecklingsstadier.
Samsande syskon bra för immunförsvaret?
När ängsnätfjärilens, Melitaea cinxia, larver lever tätt tillsammans syskongrupper växer de bättre. Dessutom blir de bättre på att försvara sig mot parasiterande steklar.
Alanin nyckeln som låser upp diapausen?
Puppor av rapsfjäril, Pieris napi, behöver en köldperiod för att kunna bryta sin diapaus. Hos dessa puppor ökade aminosyran alanin, och tidpunkten för toppvärdet sammanföll med att diapausen avslutades. Puppor som inte köldbehandlats, och inte kan bryta diapausen, hade mycket lägre alanin-halter. Stigande alanin-värden kan spela en avgörande roll för att insekter ska kunna bryta sin diapaus.
Könskromosom styr rapsfjärilens diapaus
I Abisko går nästan alla rapsfjärilslarver i diapaus, oavsett dagslängd, men i Barcelona utvecklas de flesta direkt om de får mer än 12 timmar ljus per dag. Korsningar av svenska och spanska rapsfjärilar, Pieris napi, visar att valet av utvecklingsväg huvudsakligen regleras av könskromosomen Z.
Makaonens matval miljöbetingat
Makaonfjärilens, Papilio machaon, värdväxt kan skilja sig mycket mellan olika lokaler. Varken genetiska skillnader eller vilken växt honorna haft som larver verkar påverka valet. De växter som bäst gynnar larvutvecklingen i den miljö de befinner sig verkar vara viktigast.
Gav sårläkningsgener praktfjärilar ögonfläckar?
Nya analysmetoder visar att gener som har med sårläkning att göra kan spela en viktig roll för utveckling av ögonfläckar hos praktfjärilar. Knappt 200 gener uttrycks starkare eller svagare i delar av vingarna som utvecklas till en ögonfläck än i delar utan ögonfläck.
Mångsidiga fjärilar måste minnas mer
När vinbärsfukshonor, Polygonia c-album, letar efter växter för äggläggning växer en del av deras hjärnor som har med minne att göra. Kanske behöver vinbärsfuksen mer minne för att jämföra många möjliga värdväxtarter. Påfågelöga och nässelfjäril, Aglais io, Aglais urtica, är specialiserade på nässlor, och hos den sker ingen liknande tillväxt.
Rovfjärilar i rapsodlingar ett välanpassat urval
När larver från odlingslandskapet fötts upp på rädisa blev rovfjärilarna betydligt mindre än sina vidare släktingar, och pupporna var mycket mer benägna att gå i diapaus istället för att utvecklas till fjärilar. Odlingslandskapet är mer förutsägbart än naturen, och därför behöver rapsfältens fjärilar inte ha kvar samma förmåga att klara olika värdväxter.
Slåttergräsfjäril från intensivbrukad mark försöker anpassa sig till nektarbrist
Intensivt brukad jordbruksmark är fattig på nektarkällor av hög kvalitet, som är betydligt vanligare i extensivt brukade marker. Slåttergräsfjärilar, Maniola jurtina, verkar på flera sätt anpassa sig efter mängd och kvalitet på tillgänglig nektar.
Lupiner halverar antalet småkryp
I områden som invaderats av lupiner, Lupinus polyphyllus, är antalet leddjur som kryper eller flyger bland blommor och blad nästan halverat. Framför allt minskade antalet skalbaggar, flugor, fjärilar och myror. Däremot fördubblades antalet humlor, men ökningen bestod i stort sett bara av en enda art.
Tistelfjärilens nordafrikanska liv
Under sensommaren och fram till och med september är Marocko och Algeriet i stort sett tomt på tistelfjärilar, Vanessa cardui (syn. Cynthia cardui), men under hösten flyttar stora mängder tistelfjärilar från Europa till Nordvästafrika. Flytten över Medelhavet sammanfaller med ökad tillgång på värdväxter för larverna.
Fjärilar i gräsmarker gynnas av omgivande skog
Många av odlingslandskapets fjärilsarter gynnas av omgivningar med mycket skog. Även om de lever i gräsmarker och andra öppna miljöer skyddar skogen från hård vind, vilket kan underlätta för små arter och dåliga flygare att sprida sig i landskapet.
är sådana som organisatören tar ut en kostnad för.
