Forskningsartiklar

Fjällbastadsvärmare gnager mer i varmare klimat

- men bara på de kallaste fjällhedarna. När temperaturen höjdes på norska fjällsippshedar ökade gnagskadorna från larver av fjällbastardsvärmare och svart hedfly. Fjällsippan betades mest av svart hedfly, och skadorna ökade både på lägre höjd, med lite varmare läge, och på högre höjd, men skadorna av fjällbastardsvärmare på ormrot ökade bara på högre belägna, mer utsatta platser.

Fjärilslivet i staden allt mer ensamt och varmt

Brittiska fjärilar i urbana miljöer minskar ännu snabbare i antal än sina kusiner från landet. Mellan 1995 och 2014 minskade antalet fjärilar av de 28 arter man studerade med 45% i landsbygdsområden, men hela 69% i urbana miljöer.

Fjärilsarters sårbarhet starkt kopplat till klimatfaktorer

Idag bygger kriterierna för rödlistning till stor del på trender för utbredningsområde och antal individer för respektive art. Genom att ta hänsyn till information klimat-preferenser och levnadssätt från ägg till fjäril kan man få en bättre bild av en arts sårbarhet.

Temperatur och tid styr utveckling från puppa till rapsfjäril

Utvecklingen från puppa till rapsfjäril påverkas av ett intrikat samspel mellan temperatur och tid. Ju längre tid som går efter att diapausen bryts, desto fler fjärilar kläcks, men utvecklingen går snabbast mellan +2 och +4ºC. Vid lägre temperaturer kläcktes färre fjärilar, och vid högre temperaturer tog utvecklingen allt längre tid och blev mer osynkroniserad.

Kort livstid och lång flygtid en farlig kombination

Rödlistade fjärilsarter har ofta en kort förväntad livstid för varje enskild fjäril, framför allt i förhållande till artens totala flygtid under en säsong. Kort livslängd i förhållande till flygtiden gör att bara en liten andel av populationen flyger samtidigt, vilket minskar chansen att finna en partner och föröka sig.

Köldstress påverkar både pigment och strukturfärger

Om puppor av puktörneblåvingar utsätts för köldperioder får de fjärilar som sedan kläcks mer otydligt mönster av prickar på undersidan ju längre köldperioden varat. Hanarnas blå ving-ovansida visade mindre variationer. Honorna i den studerade populationen har normalt inte något blått på vingöversidan, men efter puppornas nedkylning hade alla fjärilshonor mer eller mindre tydlig blåfärgning på ovansidan.

Varma vintrar försenar vårfjärilar

Både varma vintrar och varma vårtemperaturer påverkar när de första fjärilarna kommer fram från sina puppor. Vårvärmen lockar fram dem snabbare, men varmare vintrar verkar i motsatt riktning, åtminstone i sydligare nejder.

Lagom betat och kort resväg gynnar Mnemosyn

Under de senaste decennierna har antalet mnemosynefjärilar, Parnassius mnemosyne, minskat drastiskt, och risken att de helt försvinner från Sydsverige inom 10 år är 17%. Optimalt betestryck och anläggande av nya lämpliga lokaler nära de nuvarande kan hejda, eller till och med vända trenden.

Visst har storleken betydelse…

I kantzonerna kring de små polska åkrarna i Opava–Raciborz-regionen finner man nästan dubbelt så många fjärilsarter, och mer än dubbelt så många individer som på den tjeckiska sidan gränsen, där åkrarna är mycket större.

Kön och blomrikedom påverkar slåttergräsfjärilens nektarval

Slåttergräsfjäril, Maniola jurtina, använder många slags blommor som nektarkällor, men finns rödklint eller tistlar tillgängliga är de solklara favoriter. Vilka blommor som används varierar både med platsens blomrikedom och fjärilens kön.

Nederländska gammaflyn minskar snabbt

Antalet gammaflyn, Autographa gamma, i Nederländerna har minskat med 56% på 30 år. En kombination av väder- och klimatrelaterade faktorer, svavel- och kvävenedfall och färre migrerande gammaflyn som migrerar påverkar utvecklingen.

Kvävebelastning viktig för fjärilars artsammansättning

I Nederländerna har man undersökt hur den totala fjärilspopulationen påverkas av kvävebelastningen i deras livsmiljö. Hälften av alla fjärilsarter är beroende av miljöer med låg kvävetillgång. Trots att kväveutsläppen minskat sedan 1980-talet pressas fjärilsfaunan fortfarande hög kvävebelastning.

Vildsvin kan gynna smultronvisslare

Bökande vildsvin kan skapa gynnsamt mikroklimat för växter som annars har svårt att konkurrera med högvuxna gräs. Det kan i sin tur gynna vissa fjärilar, t ex smultronvisslare, Pyrgus malvae.

Vitvingar låter sig inte bestämmas så lätt

För att kunna särskilja ängsvitvinge, skogsvitvinge och Reals vitvinge (Leptidea juvernica, L. senapis och L. reali) utifrån skillnader i vingarnas utseende har ett dataprogram utvecklats. Genom att metodiskt undersöka tio olika kännetecken kunde deltagarna i snitt identifiera rätt art för två tredjedelar av fjärilarna.

Sämre flygare hotas av invasiva växter

Inte en enda schweizisk fjärilsart gynnas av att det finns invasiva växtarter i ett område, men nästan var fjärde fjärilsart påverkas negativt. Framför allt drabbas arter som inte flyger så bra.

Spindlar och steklar tjuvlyssnar på fjärilar och myror

När australiensiska snabbvingelarver kommunicerar med de myror som sköter dem är det ingen privat konversation. Spindlar och parasitsteklar ”tjuvlyssnar” och utnyttjar informationen för egen vinning.

Extremt väder påverkar från ägg till fjäril

Perioder med extrema temperaturer påverkar fjärilspopulationer kraftigt. Riktigt varma sommarveckor gynnar fjärilar, men extremt varma vintrar har mycket negativ inverkan på de övervintrande individerna. Även torka och ovanligt regnrika perioder har betydelse, framför allt för puppstadiet hos fjärilar med bara en generation per år.

Kraftledningsgator viktig fjärilsmiljö

Svenska kraftledningsgator är ofta fjärilsrika områden, och de påverkar också antalet arter och individer upp till 500 m från själva ledningsgatan. Längs skogsvägar nära ledningsgatan fanns i snitt ca 2,5 fler arter och 12 fler fjärilar än längs skogsvägar mer än 500 m bort.

Viktigt att verifiera rapporterade arter

I Belgien är större tåtelsmygare, Thymelicus sylvestris, en art som trängs undan allt mer. När fjärilsexperter granskade inrapporterade fynd av ängssmygare, Ochlodes sylvanus, mindre tåtelsmygare, Thymelicus lineola, och större tåtelsmygare, visade det sig att ängssmygare och mindre tåtelsmygare oftast var korrekt artbestämda. Däremot var hela 59% av inrapporterade större tåtelsmygare felaktigt artbestämda, vilket bland annat lett till att man trott att arten varit mycket mer spridd i Flandern än den faktiskt varit.

Brittisk fjärilssamling på nätet

Brittiska Natural History Museum håller på att digitalisera sina samlingar. Bland det första man går igenom är fjärilssamlingen. Alla insamlade exemplar fotograferas, tillsammans med sina etiketter, och bilder och uppgifter om när, var och av vem de insamlat läggs i en databas. Hittills har man koncentrerat sig på fynd från Storbritannien och Irland, omfattande 89 arter och över 180 000 fjärilar.

Sidor

Webbplatsen är byggd med open-source systemet Drupal och är utvecklad av webbyrån Happiness.
Information om Cookies   Om personuppgifter