Olika fjärilsarter har mycket olika förmåga att reglera sin kroppstemperatur i förhållande till omgivningen. Arter som är beroende av mikroklimat med lämplig temperatur är mer känsliga än de som t.ex. är bättre på att vinkla vingarna på olika sätt mot solen.
Forskningsartiklar
Varför flyttar inte backvisslaren norrut?
I Sverige förekommer backvisslaren, Pyrgus armoricanus, bara i sydöstra Skåne. Utplanteringsförsök visar att de mycket väl kan etablera sig längre norrut, men deras dåliga spridningsförmåga gör dem beroende av täta nätverk av inte allt för små lokaler.
Ju fler släktingar desto mer larv-parasitoider
Larver av nässelfjäril, påfågelöga, amiral och kartfjäril (Aglais urticae, A. io, Vanessa atalanta och Araschnia levana) har alla brännässla (Urtica dioica) som värdväxt, och delar också parasitoider.
Askskottsjukan hotar många arter
Ask, Fraxinus excelsior, hotas av askskottsjukan, en svampsjukdom. Askskottsjukan hotar inte bara asken, utan även många arter som är knutna till trädet, i Sverige 483 arter. För asknätfjärilen innebär askskottsjukan ytterligare ett hot. Många arter som är knutna till ask kan inte använda andra trädslag, eller har dem lika hotade almen som alternativ.
Väder och klockslag avgör inventeringsresultat
Sannolikheten att upptäcka en fjäril påverkas av flera faktorer, som temperatur, vind, molnighet och tid på dagen. Kanadensiska försök visar stora skillnader i sannolikheten att upptäcka fjärilar även inom ramarna för slinginventeringar. Sämre väder och tidiga eller sena rundor ökar risken att man helt missar en fjärilsart under inventeringen, trots att den finns i området.
Restaurering av torvmossar kräver både vatten och tid
Restaurering av utdikade torvmossar tar mycket lång tid. Trollsländor, växter och fjärilar tar olika lång tid på sig att återkolonisera mossarna, och kompletterar varandra som indikatorer på hur restaureringen fortskrider.
Tostefjärilens parasitstekel funnen från skivbordet
En parasitoid stekel orsakar kraftiga svängningar i antalet tosteblåvingar, Celastrina argiolus, med ca. 4 år långa cykler. Med statistiska metoder kan man visa att stekeln troligen troligen kom till Yorkshire samtidigt med de första tosteblåvingarna på 1990-talet.
Japansk blåvinge indikator efter Fukushima-olyckan
Blåvingen Zizeeria maha har används som en indikator på effekten av kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011. Under de första åren fann man många missbildade fjärilar, och olika försök visar ett tydligt samband mellan markstrålningen och missbildningar och andra förändringar.
Temperaturpåverkan varierar mellan blåvingearter och utvecklingsstadier
Fjärilsarter som lever i samma miljö kan ändå påverkas på helt olika sätt av klimatförändringar. Beroende på art och utvecklingsstadium kan högre temperaturer ge endera större eller mindre blåvingehanar, eller inte påverka storleken alls. Honornas storlek verkar inte variera med temperaturen i samma utsträckning.
Konsten att laga en sugsnabel
De flesta fjärilar kan återförena sin sugsnabel om dess halvor av någon anledning separerats. Saliven verkar ha en avgörande roll för att kunna utföra reparationen.
Ängsmetallvinge en färggrann fuktighetsmätare
Ängsmetallvingens, Adscita statices, är känd för sin metallic-gnistrande gröna eller blågröna färg, med den kan lika gärna vara rödbrun, eller färgvarianter däremellan. Färgen förändras under dygnet, och skiftningen beror på att fukt trängt in i täckfjällens många ytlager.
Rovfjärilens erövring av världen
Hur historia och genetik bekräftar varandra. Rovfjärilen, Pieris rapae, är en invasiv art och svår skadegörare inom lantbruket i stora delar av världen. Med hjälp av både historiska källor och genetisk information om fjärilar från många olika länder kan man kartlägga hur rovfjärilen spridit sig i människans kölvatten.
Nässelfjärilens val - En eller två generationer?
När dagarna är korta väljer vuxna nässelfjärilar att förbereda sig för övervintring. Men med många dagsljustimmar, som kring midsommar, väljer många av dem att fortplanta sig direkt, för att en extra sommargeneration ska hinna utvecklas.
Koner på linsen ger fjärilsögat märkliga egenskaper
Linserna på fjärilars fasettögon täcks av mikroskopiska koner. Dessa nanostrukturer kan göra att ögat fungerar bra även om det helt eller delvis täcks av vatten, kan hålla ögat rent från smuts och kanske kan förklara varför vissa nattfjärilar dras till UV-ljus.
Ammoniak lockar svalstjärtfjärilar
Fjärilshanar ses ofta suga vätska från urinfläckar på marken, spillning och till och med döda djur. Japanska fältförsök visar att svalstjärtsfjärilar lockas av doften av ammoniak.
Reflektion av nära infrarött ljus varierar med klimatet
Fjärilar från varma, soliga områden reflekterar mer nära infrarött ljus än de från svalare, molnigare lokaler, framför allt från mellankropp och vingbaser. Det är viktigt för regleringen av kroppstemperatur i olika miljöer.
Miljöval avgör värdväxt för rapsfjäril och rovfjäril
Även om rovfjäril och rapsfjäril ofta förekommer tillsammans använder de oftast olika värdväxter för sina larver. Försök med svenska fjärilar visar att det snarare beror på att de söker sig till olika miljöer än en egentlig skillnad i vilka växter de föredrar.
Liljor kan pollineras av fjärilsvingar
Stora blommor med klara färger och långt utskjutande ståndare och pistiller, som t ex olika liljor, kan pollineras av medelstora eller stora fjärilar. Det sker genom att pollen fastnar på vingarna när fjärilarna letar nektar djupt nere vid kronbladens bas.
Skogen viktig för gräsmarksarterna
Ett landskap med hög andel skogsmark ökar artrikedomen bland svenska fjärilar. Skogen ger lä och skugga för öppna marker. Vissa hyggen, vägrenar och andra öppnare delar av skogsmarken lockar också ett stort antal fjärilar.
Vårens och sommarens vitvingar har olika könsorgan
Könsorganen hos svenska ängsvitvingar har jämförts med italienska hanar av Reals vitvinge och skogsvitvinge från både vår- och sommargenerationerna. De största skillnaderna fanns mellan arterna, men inom varje art fanns tydliga skillnader mellan vår- och sommargenerationerna.
är sådana som organisatören tar ut en kostnad för.
