Forskningsartiklar

Miljöval avgör värdväxt för rapsfjäril och rovfjäril

Även om rovfjäril och rapsfjäril ofta förekommer tillsammans använder de oftast olika värdväxter för sina larver. Försök med svenska fjärilar visar att det snarare beror på att de söker sig till olika miljöer än en egentlig skillnad i vilka växter de föredrar.

Liljor kan pollineras av fjärilsvingar

Stora blommor med klara färger och långt utskjutande ståndare och pistiller, som t ex olika liljor, kan pollineras av medelstora eller stora fjärilar. Det sker genom att pollen fastnar på vingarna när fjärilarna letar nektar djupt nere vid kronbladens bas.

Skogen viktig för gräsmarksarterna

Ett landskap med hög andel skogsmark ökar artrikedomen bland svenska fjärilar. Skogen ger  lä och skugga för öppna marker. Vissa hyggen, vägrenar och andra öppnare delar av skogsmarken lockar också ett stort antal fjärilar.

Vårens och sommarens vitvingar har olika könsorgan

Könsorganen hos svenska ängsvitvingar har jämförts med italienska hanar av Reals vitvinge och skogsvitvinge från både vår- och sommargenerationerna. De största skillnaderna fanns mellan arterna, men inom varje art fanns tydliga skillnader mellan vår- och sommargenerationerna.

Lokala anpassningar avgör valet mellan en eller två generationer

I ett smalt bälte tvärs över Sverige, i höjd med Öland och Gotland in över Smålands högland har vissa populationer av kvickgräsfjäril, Pararge aegeria, två generationer per år medan andra bara har en. Nya försök visar att lokala anpassningar har stor betydelse. Bland annat påverkas larvernas utvecklingstakt på skilda sätt av dagslängden, beroende på om populationen är anpassad för en eller två generationer.

Snabb anpassning till ny resurs kan bli en fälla

När en naturlig gräsmark omvandlades till betesmark blev nätfjärilen Euphydryas editha beroende av den främmande arten svartkämpar, Plantago lanceolata, som värdväxt. Efter några decennier upphörde betesdriften, och mikroklimatet blev för skuggigt för larverna. Trots det fortsatte honorna att enbart lägga ägg på svartkämpar, och på bara ett par år försvann fjärilen helt från området.

Mjöldagg i maten problem för larver

Värdväxtens kondition påverkar fjärilslarvers tillväxt och immunsystem. När ängsnätfjärilens, Melitaea cinxia, larver lever på svartkämpar, Plantago lanceolata, som smittas av mjöldagg försvinner den tillväxt-stimulerande effekten som ämnen i växten normalt har.

Kapprustning mellan växter och fjärilar

Det pågår en ständig utveckling, för att inte säga kapprustning, mellan växter och växtätare. Fjärilarna i släktet Heliconus, och några andra mycket närstående släkten, är mycket specialiserade, och använder bara släktet Passiflora, passionsblommor, som värdväxter. I en översikt presenteras många av de raffinerade krigslisterna i kampen mellan passionsblommor och fjärilar, där kemisk krigföring, kamouflage och legosoldater hör till  vardagen.

Pärlemorfjärilar visar problem med genetisk artbestämning

Den allt mer använda DNA-streckkodningen kan ge märkliga resultat när den används för att artbestämma pärlemorfjärilar. Enligt denna analys av mitokondrie-DNA skulle släktet Brenthis delas in på ett helt annat sätt än de arter som klassisk taxonomi eller analys av cellkärnans DNA visar.

Pärlemorfjärilar visar problem med genetisk artbestämning

Den allt mer använda DNA-streckkodningen kan ge märkliga resultat när den används för att artbestämma pärlemorfjärilar. Enligt denna analys av mitokondrie-DNA skulle släktet Brenthis delas in på ett helt annat sätt än de arter som klassisk taxonomi eller analys av cellkärnans DNA visar.

Omväxling förnöjer även specialister

Den mest artrika franska fjärilsfaunan återfinns i miljöer med en blandning av skog och gräsmark, spetsat med en liten andel andra landskapstyper. Även gräsmarks-specialister var talrikast i områden där omkring hälften av arealen var skogsmark.

Medicinalväxt skyddar mot glupska makaonlarver

I japanska odlingar av medicinalväxter kan larver av makaonfjäril, Papilio machaon, ställa till stor skada. Närbesläktade läkeväxter innehåller ämnen som gör att fjärilshonorna undviker att lägga sina ägg på dem. Dessa ämnen kan förhoppningsvis användas för att skydda de mer smakliga växtslagen från angrepp.

Nygammalt bete ger mnemosynen ny livskraft

Enligt historiska uppgifter betades inte många marker förrän på sensommaren. Genom att återinföra detta sensommar-bete har man lyckats blåsa liv i uppländska populationer av mnemosynefjäril, Parnassius mnemosyne, som var på gränsen till att dö ut.

Monarkfjärilens parasitförvar hotas av koldioxidhöjning

Framtida förhöjda koldioxid-halter kan minska giftigheten hos sidenörter, Asclepias sp., som är värdväxter för monarkfjärilen, Danaus plexippus. Sidenörtens gifter är en viktig del av monarkfjärilens försvar mot parasiter. Ökad CO2-halt kan därför påverka balansen mellan värdväxt, fjäril och parasit.

Torkan drabbade Kaliforniens bergsfjärilar

- men på låglandet frodades de. Den rekordlånga och svåra torkan i Kalifornien 2011-2015 har påverkat fjärilsfaunan på flera sätt. Flygtiden började i allmänhet tidigare. I låglänta områden ökade både antal arter och antal fjärilar under dessa varma år, men i bergstrakterna blev flygtiden kortare och allt färre arter sågs ju högre nattemperaturer som uppmättes.

Mikromiljön påverkar samspelet mellan alkonblåvinge och klockgentiana

Miljön kring varje enskild planta påverkar samspelet mellan alkonblåvingen och dess värdväxt klockgentiana. Gentianor som växer öppet har oftare blåvingeägg, men tidigblommande, höga, blomrika skott i högre vegetation verkar locka alkonblåvingen att lägga fler ägg på samma planta.

Kortare vingar av neonikotinoider

De koncentrationer av neonikotinoider som finns i åkerkantens växter kan påverka kålfjärilens, Pieris brassicae, utveckling. Även mycket låga doser ger en kortare förpuppningstid, och den vuxna fjärilens får kortare vingar.

Kartfjärilens generationer växlar mellan immunförsvar och fruktsamhet

Kartfjärilen, Araschnia levana, skiljer sig mycket mellan den orange vårgenerationen och den svarta sommargenerationen. Men även larverna skiljer sig mellan generationerna, och de som ska bli vårfjärilar har mycket bättre immunsystem än sommargenerationen.

Vildblommor kring åkrar tar upp neonikotinoider

När vilda blommor sås i jord där det tidigare växt vete betat med neonikotinoiden clothianidin, eller intill fält med betat vete, kommer de vilda växterna att innehålla påtagliga mängder bekämpningsmedel. Puktörneblåvingens larver verkar inte drabbas så hårt av just detta medel, men känsligheten kan variera mellan olika sorters neonikotinoider, olika arter och utvecklingsstadier.

Samsande syskon bra för immunförsvaret?

När ängsnätfjärilens, Melitaea cinxia, larver lever tätt tillsammans syskongrupper växer de bättre. Dessutom blir de bättre på att försvara sig mot parasiterande steklar.

Sidor

Webbplatsen är byggd med open-source systemet Drupal och är utvecklad av webbyrån Happiness.
Information om Cookies   Om personuppgifter